Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brieskom: lal. handskriftsstudier. 157
fysiolågiskt är det väl lika tänkbart, att den beror ensamt
på det äfterfbljande r. I så fall bar sleri, sneri ets. jud-
lagsenligt fått öppen stamvokal. Ock således skulle då œ
åtminstone i några av de åvanstående fårmerna kunna be-
tyda œ.
œ kan sålunda betyda cé, ce, 0, 0. Hur har då typen
uppkåmmit?
Så vitt jag vet, är Dahlerup den ende, som uttalat sig
i frågan. Han säger, Agrip sid. X: ”Et, så vidt jeg véd, for
Agrip ejendommeligt tegn er «>, et tegn, der, da det i og for
sig ikke synes at give nogen mening, vist må være opstået
ved misforståelse af et andet bogstav (man kunde i så fald
mulig tænke på æ)”.
På ett ställe i Egils saga (udg. for samf. til udg. af
gam. nord. litt.), sid. 36, står wtryggt (–=úiryggt). Men en-
ligt benägen upplysning av Bibliotekarien Kålund är dätta
endast tryckfel för ootryggt, och något tu finns icke där i
handskriften. Överhuvudtaget torde typen vara inskränkt till
Agrip, ock Dahlerups förmodan torde väl således vara riktig.
Att ce-typen endast förekåmmer i en enda handskrift,
jör det ju mera sannolikt, att den är en felskrivning. Jag
tror således, att Dahlerups antagande om missuppfattning är
riktigt. Frågan blir, vilken den missuppfattade bokstaven är.
Dahlerup föreslår æ. Men så vitt jag vet, förekåmmer
icke ce med utskriven nederdel av e i de islänska handskrif-
terna. Dässutom kan det icke finnas något tvivel om, att
första hälften av cc-typen är ett a. Den kan då icke järna
återgå på ett 0, utan bör tydligen antas återgå på ett a.
Den senare hälften däremot kan återgå på ett e. Alltså a + e.
a -f e —æ. Ar således œ ursprunget för w-typen ?
æ förekåmmer många gånger i Agrip, skrivet p4 van-
ligt sätt, ock var sålunda ett tecken, som skrivaren i ock
för sig tjände väl till. Om han det oaktat kunde missförstå
det så många gånger, måste det i förlagan haft en ovanlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
