- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
163

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brieskorn: IsL handskriftsstudier. 163
milerats till ss, s. Alltså står ju z här i st. f. p icke i be-
tydelsen tSj utan i egenskap av tecken för s.
I t. äks. bezt (betst) skall tungbladet vid (det första) t
vara tryckt mot övre framtänderna, därpå lösas fullständigt
ur kåntakten ock inställas i en ränna för att åstadkåmma
förträngningen för frikativan s, ock så på nytt återta den
förra ställningen för t Om nu en tendäns att inskränka
upprepandet av samma artikulatsjonsrörelse, här liksom i så
många andra fall, jör sig gällande, kan dätta sje så, att tung-
bladet icke frijör sig fullständigt, utan endast så mycket som
behövs för att bilda en ränna. När då luften passerar dätta
trånga pass, uppstår ett svagt ock läspande s-jud, som just
kan ha betecknats med p. Sedan kan dässutom det första t
artikuleras mer äller mindre tydligt, vilket kan ha fått sitt
uttryck i det väkslande skrivsättet betpt : hept. På samma
sätt i t. äks. gézka (:
gétska): tungan skall först bilda kåntakt,
så frijöra sig, så åter bilda kåntakt. Här kan samma ten-
däns som i föregående fall visa sig, så, att tungan glider
över omedelbart från första till andra kåntakten, utan att
medjiva något mellanliggande momänt av full frijörelse. En
partsiäll frijörelse sjer på samma sätt som i förra fallet ock
har samma resultat till följd.
I Og. L. förekåmmer ett par skrivningar, som väl äro
att jämföra med åvanstående i Ågrip: sypkini ock samsyp-
kini Edsöre B. 24. Jag antar, att även dätta är spår av
en utveckling tsk > tpk, att de alltså äro en räst från någon
föregående handskrift, ock att skrivaren kopierade dem utan
att förstå dem. Härpå tyder ju också de båda felskrivnin-
ningarna samsypini Edsöre B. innehållsförteckningen 24, ock
samsypini Edsöre B. 24: skrivaren tjände troligen icke ijänn
ordet i däss förändrade utseende, ock kunde därför så mycket
lättare skriva av. det felaktigt4).
’) Jmfr. uittfan i Ågrip, 62, a!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free