- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
165

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brieskorn: Isl. handskriftsstudier. 165
handskrifter även Rm. II haft att uppvisa äksämpel härpå.
Dätta är dåck, såsom Bibliotekarien Kålund för mig påpekatr
orätt. Det rätta kan ses i Palæografisk Atlas. Stället lyder:
Sa — skal annaz hafs land —. Men z beror på en jissning
av Arne Magnusson, som emellertid själv förklarar, att sista
bokstaven är oläslig, ock det är således omöjligt att avjöra,
om där har stått annas 1. annasc.
Dätta /c-bårtfall har väl från början varit den vanliga
trekånsonantismens förlåpp, varifrån det sedan spritt sig även
till andra ställningar. Dätta är väl också Larssons mening,
Stud. sid. 75 f.: ”Man finner på flera ställen c i refläksiv-
ändelsen utelämnat, när sc tillsammans med det följande or-
dets bejynnelsekånsonant skulle bildat en svåruttalbar jud-
grupp.” Spechts fårmulering, sid. 21, är mindre tillfreds-
ställande: ”Ansätze zu derselben Neigung, das c abzuwerfen,
zeigen dann in denselben alten Handschriften die Medio-
passivformen, denen mit p , t, s oder h anlautende Enklitiken
und ähnliche Worte folgen.” Det jäller ju inte bara enkli-
tika ock därmed jämställda ord.
Skrivaren av sp. 1—92 i Ágrip har tydligen i sitt uttal
av judförbindelsen t + s -1- k i passivändelser varit van att låta
k falla. Han skriver: konnngr braz reiþr 4, 22; ef dåmi
fvndis til 28, 2
5
—29, 1; Alt gccs efter þesso sogo 36, 10-11;
hafþi callats sendi rnapr haraids 63, 1
- 2; oc hann fanz oc
var mædr 66, 2
2
- 2
3
; oc coms hann sva at gærsimum 92,4-5.
Aven passivfårmer med p i st. f. ,2, som han väl uttalade på
vanligt sätt ock skrev av utan att begripa, varför p stod där,
förekåmma utan slutande Jr. meþ þui at eigi matti leynasp
ferþ heNar. oc mart c v n í til svica gerap fa sendi how —
31, 6-8; oc gerpusp \eir til er þe/ta mælto 71, 1
3

1
4
; — toc
— hugr — at óroasp er hann þottisc — 73, 2
0
- 2
2
. Att p
i dässa fårmer icke är någon slags felskrivning, tycks an-
tydas därav, att skrivaren 31, 7 värkligen först skrev ley-
nasc, men så ändrade c till p. Dätta tyder ju på, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free