- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
167

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Brieskorn: Isl. handskriffcsstudier. 167
ningen, så: deyr ok lifgar sik, ock anse det åvanstående
brenner sik ok lifgar ha influerat. Obs. att det står ett
tecken framför lifgar, vilket kansje just avser en ändring i
ordföljden.
II.
r. 3: scyngne är säkerligen icke skrivfel för scygne. Se
Aisl. Gram. § 231, 2
.
r. 3 fro(vari) : där sista bokstaven har stått, syns något
upptill, som mindre liknar det översta av ett i än slutet av
en tf-släng, sådan som t. äks. sista e i eple i st. I har (se
faks.). Ordet skulle då kansje kunna läsas fro(var)e.
III.
r. 1—2: Sirena iarteiner i fegrp raddar sinar oc sete
scrasa pera es meN hafa —
Dätta måste ha utvecklat sig ur det riktiga: Sirena iar-
teiner i fegrp raddar sinar sete crasa pera —. Frågan är,
hur det tillgått.
Faksimilet har förvanskat det tydliga scrasa i cod. ock
satt ihop ett mellanting mellan k ock sc; som det ser ut,
för att antyda, att sc är ett missuppfattat k x). Möbius, som
ju endast hade faksimilet att tillgå, avtryckte också mycket
riktigt krasa, på god tro. Originalet skulle alltså ha haft:
— fegrp raddar sinar sete krasa pera —
Dätta är också Dahlerups mening. När nu skrivaren
återjivit det med fegrp raddar sinar oc sete scrasa pera, så
visar dätta, att han av tanklöshet läste: — ok seti skarsa —.
Han såg alltså ett ok för mycket och tänkte på trållkvinnor
(skars, n. = trållkvinna) med anledning av sirenen, scrasa
betyder sålunda här ejäntligen inte krasa utan skarsa. Det
*) Den s-typ det är frågan om, är naturligtvis den långa, som just
liknar en Æ-stapel något.
ARKIV FÖR NORPTSK FILOLOGI XXV, NT FÖLJD XXI. 1 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free