- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
196

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196 Hellquist: Anmälan.
kommit på vidt skilda tider och man för öfrigt ju har sådana fsv.
former som Hœrestadha ofvan. Här hade en korshänvisning varit
af nöden.
Ett annat icke oviktigt önskemål, som jag tillåter mig ut-
trycka, vore det, att en fsv. norm alform anfördes af de namn, som
kommittén anser gå tillbaka till fornsvensk tid. Härigenom vun-
nes bland annat, att kommittén sluppe ifrån att anföra, hur den i
detalj tänkt sig namnets bildning, om t. ex. första leden innehåller
stammen, gen. sing, eller gen. plur. och mycket sådant, som kan
vara af nytta och intresse att veta. Detta har för öfrigt i de nu
föreliggande häftena skett alldeles för litet.
I samband med den etymologiska undersökningen ha natur-
ligtvis åtskilliga iakttagelser gjorts, som äga intresse från ljud-r
betydelse- eller ordbildningslärans synpunkt. Ett par strödda exem-
pel må här anföras.
I Gärdhem (XII, 14) ingår ett gcerdh-, den särskilt i Vgl.
förekommande biformen till g a r d h jfr t. ex. got. gards («-stam)
och lit. zardis ’hästhage, stor kringhägnad gräsmark’. Kommittén
förmodar här den gamla betydelsen ’inhägnad’ och anser, att nam-
net kunnat känneteckna nejden som en sådan, där gärdesgårdar
begagnats i motsats mot steninhägnader, jfr Murum af Murhem
Ås hd.
I fsv. BiärManda (III, 28) har k framför l öfvergått till t
(Biertlanda), som sedan bortfallit; nu BjärJanda.
Fsv. Miöllösa (III, 7) blef genom bortfall af ö Miölse, hvars
-Is- i uttalet öfvergått till óy-ljud. Men härigenom kom namnet
att sammanfalla med vissa namn på -red, t. ex. Torse af Torsred,
och så bildades formen Mjölsred, MjÖlsered.
I namn på -red har ofta ett e inskjutits mellan första ledens
slut-s och den senares r, t. ex. Ballsered (af Ballersered, Ballers-
red), Dromsered, Kungsered, Lagmansered, Bliksered, Mjölsered.
Analogiska ombildningar efter namn, hvilkas första led ändas
på -are, synas föreligga i Brudarébacken, väl af Brudhar-, och
Munnarebo af Runnbo.
Intressanta namnbildningar äro, om de riktigt tolkats, For-
stena (Tunhem), som väl betyder ’stenarna framför’, Genneved, fsv.
Gännavegh, af genne, kompar. till gm, och väg.
Slutligen några randanmärkningar och frågetecken *).
Fsv. *Räppisbodha, senare Reppisbo (1566 o. s. v.), börjar år
1645 att uppvisa former med -l (Rappelssbo), hvilket XII, 6 för-
klaras såsom beroende på, att ett Räplingsbodha af ett släktnamn
Räpling skulle ha förekommit vid sidan af det med personnamnet
Räppir sammansatta Räppisbodha, men först då dykt upp i skrif-
ten. Då emellertid det blott är l-et, som skiljer de yngre från de
äldre formerna, synes det vida troligare, att de senare på ett eller
*) De ha anförts i den ordning, i hvilken resp. namn förekomma i
det recenserade arbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free