- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
197

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Anmälan. 19T
annat sätt ligga till grund för de förra. Förändringen är ju icke
större än den, genom hvilken Gunnilletorp blifvit Gunnarstorp.
Kan det icke helt enkelt vara så, att Räppels- uppstått ur ett
Räpperstorp (jfr Repers- 1593, med r- från nom. Räppir) genom
dissimilation, eller också att Räppers- skrifvits Räppels- af samma
grunder som Orstorp kommit att gå under formen Olstorp. I se-
nare fallet hade ?-et inträngt i uttalet alldeles så som enligt kom-
mitténs egen åsikt uttalet med e kan bero på oriktiga jordeboks-
skrifningar.
Kakeliden (XII, 20) tolkas såsom ’liden som ger kaka’ eller
som innehållande vgt. kaka i bet. ’flat (ler)klump’. Hur kommit-
tén tänkt sig den första betydelsen är jag ej viss på, men det sy-
nes, som om man äfven borde taga i öfvervägande, huruvida ej
namnet har ungetär samma betydelse som Matkull, fsv. Mat[h]kullar
nu namn på en mycket högt belägen gästgifvaregård i Norrvidinge
hd Smål., hvilket utan tvifvel uppkommit däraf, att platsen varit
ett rastställe, där reskosten tagits fram och hästarna fodrats. Jfr
isl. Dgguräarå och se mina Sjön. under Madkroken (s. 386).
Kåtene (XII, 21) anses möjligen vara sammansatt med dial.
kåt i betydelsen ’frodig, kraftig’. Men då namnet är sammansatt
med det urgamla -vini ’betesmark’, kan man icke antaga, att den
nämnda betydelsen af adj. käter ’glad, upprymd’, af hvilket för
öfrigt mig veterligen alla spår i fornspråken saknas, skulle kunna
ha varit utvecklad i de aflägsna tider, då namnet bildades.
Sylte (XII, 30) har släktingar icke blott i no. ortnamn, utan
sannolikt också i svenska; se Sjön. s. 587.
Björndalen, 1584 Biördéliera (XII, 40) säges utgå från ett
”urspr. däll, som torde vara en nordisk motsvarighet till eng. dell
’däld’ och lågty. delle ’fördjupning”’. Men dessa senare förutsätta
ju jämte fht. tellia ett urgerm. *daljo = nord. *däl såsom *haljö =
häl (isl. hel) o. s. v. Möjligen har II uppkommit i svagtonig
ställning.
I fråga om härledningen af Läppesås (XII, 62), hvars första
led lemnas oförklarad, hade bort hänvisas till Rygh Personn. s.
174 och Elven. 144, där en stam Lepp- omtalas. Månne ett per-
sonnamn Läppir eller ett likalydande sjönamn (om terrängens be-
skaffenhet tillåter detta senare antagande)? I den senare utkomna
6te delen af Ryghs Norske Gaardn. s. 28 anföres ett Leppestad,
fno. *Leppastactir, som härledes ur ett mansnamn Leppi.
Immeråsen (XII, 65) lemnas alldeles oförklaradt. Yore det
månne för djärft att — i betraktande af de många namn på -ås,
som innehålla vattendragsnamn — här se ett fsv. *Imaräs: ett
älfnamn ïm, gen. Imar, af samma stam im-, som ingår i en mängd
nordiska älf- och sjönamn (se Sjön. s. 263 f., Rygh Elven. s. 117)?
Med afseende på utvecklingen af första leden jfr t. ex. Rottneros
c *Rotnar-ös. En liten å flyter i närheten och har väl i forna tider

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free