- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
198

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198 Hellquist: Anmälan.
kunnat ha större omfång. På samma sätt innehåller m öjligen
fsv. Byttieraas, nn Bytterås, ett älfnamn *Byt, gen. *Ryiiar (se
Sjön. Sv. Im. XX. 3: 67) och fsv. IHeraas ett *111, gen. *Illar
(se Sjön. Sv. Ira. XX. 4: 101) *).
Vid Tunhem (XII, 70) ges den upplysningen, att första leden
här — lika litet som i det likalydande namnet i Skaraborgs län
och Tanum (Tunæim) i Bohuslän — kan återföras på fsv. tun ’in-
hägnad plats’. Dialekternas uttal förutsätta nämligen kort u. Ar
det emellertid alldeles omöjligt att tänka sig, att vokalkvantiteten
här beror på gammal förkortning i relativt svagt betonade sam-
mansättningsled eller i betraktande af namnets höga ålder rent af
afljud (jfr å ena sidan fsv. brultp till brûp och å den andra isl.
pumalh ags. puma ’tumme’)? 2) Om man ej får göra ett dylikt
antagande, synes namnet trotsa alla förklaringsförsök.
Den XII, 75 framkastade förmodan, att Naglum skulle vara
sammansatt med ett ord, motsvarande vårt nafle i en betydelse
’centrum’ och syfta på bygdens centrala läge, synes mig af inre
grunder mycket osannolik.
Då de gamla formerna af gårdnamnet Boxen (XII, 94): Pw-
Jcerbd (jämte Pulcsröd) och Puxen (1. Poxen) uppträda ungefär sam-
tidigt, får man väl antaga, att den senare är en elliptisk form af
den förra (Puhsrod) med tillagd slutartikel?
Gundlebo (XII, 108), äldre Gunnellebo, Gunnillebo o. s. v., an-
ses innehålla namnet ’’Gundla, Gunnla, biform till Gunhild(a)”.
Men efter namnforinslistan att döma ar gårdnamnet sammansatt
just med den fullare formen, och Gundle- beror då på en inom
gårdnam net försiggången utveckling.
Huvudnäs (XII, 142) tolkas på grund af den 1413 uppvisade
formen Hughanäs som innehållande mansnamnet Hughi. Men äro
ej personnamn rätt sällsynta i dylika namn? Rimbegla anger i
stället formen Hufunes. Om denna är äldst, har man en direkt
motsvarighet i fno. Húfunes (Bygh 3: 210) och i det nutida uttalet.
Är det då a lld eles säkert, att Jutemossen (XII, 148, N.
Björke sn, Väne hd) innehåller vgt. juta ’tranbär’? Jag vågar visst
ej söka bestrida riktigheten af denna härledning — som ju t. o. m.
blir mycket sannolik, om mossen är rik på tranbär och ordet bru-
kas i trakten (hvilket i så fall bort anföras) — men ville endast
erinra om, att flera svenska ortnamn på Jute-, Juta- tydligen äro
sammansatta med folkslagsnamnet Jutar, hvilket i äldre tid som
bekant ofta nyttjades om danskarna. Så t. ex. Juteberget i Jösse
härad Vrml. och Jutabråten Skatelöfs sn, Smål., hvilka båda lära vara
förknippade med traditioner om strider med danskarna. På samma
sätt uppträder fsv. garper, hvilket under medeltiden var ett gängse
smädenamn på tyskar, i åtskilliga ortnamn såsom Garpa m,os(s)e
*) Ej såsom under Hlern förmodats ett sjönamn.
2) Samma förmodan har, sedan detta nedskrefs, framställts i Norske
öaardn. 6: 397.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free