- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
200

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

200 Hellquist: Anmälan.
gärna tänka på det isl. bergnamnet Hékla, hvilket väl allmänt här-
ledes ur helcla ’mantel’. Med det västgötska berget äro mytolo-
giska föreställningar förenade. Högsta branten heter Ättestupan,
och nedanför denna ligger Odens damm, hvilken — hvad som är vik-
tigare —äfven burit den folkligare benämningen Onskälla, ett namn,
som efter alla analogier att döma är uråldrigt. Det är onekligen
frestande att ställa detta förhållande i samband med bergets namn.
Att Oden som bekant i isländska källor benämnes heJdumadr och
i Westfalen Hachélberg eller ursprungligen Hackelberendl), får
kanske betraktas som en tillfällighet. Men som en mera misstänkt
omständighet må anföras, att i Hessen finnes ett berg Hechelberg,
dit häxorna på vissa tider af året bruka församla s ig 2). Men
häxorna äro säkerligen — såsom också allmänt antages — vind-
och själademoner, som deltaga i den vilda jakten, hvars anförare
är vind- och dödsguden Odin 3).
Om, såsom Tamm väl med rätta antager, vårt (fara åt) häckle-
fjäll har sin upprinnelse i melt, na Hekélvelde {varen) ’åt hälvete’,
så ha vi äfven i detta ord med all sannolikhet ett spår af liknande
föreställningar om en mytisk ort, hvars namn sammanhänger med
de ofvan nämnda. I Norden har i alla händelser uttrycket anslu-
tit sig till isl. Hekla, dit också danska folksagor förlägga häxornas
samlingsplats; jfr Häkla ta then som först swijker (Messenius) och
se mina Stud. i 1600-talets svenska s. 49. Någon närmare utred-
ning är jag ej i tillfälle att bjuda, men hvad som anförts, tyckes
mig tala för, att man ej bör behandla det västgötska bergnamnet
som en isolerad företeelse. Ett aktgifvande på dessa och andra
liknande nordiska namn kunde för öfrigt vara så mycket viktigare,,
som man på senaste tiden velat bestrida, att här i Norden Oden
någonsin varit känd som vind- eller dödsgud, en åsikt som icke
synes slutgiltigt bevisad 4).
Det XII, 169 ansatta sjönamnet Yxne har sin direkta mot-
svarighet i det * Yxne, som på grund af fsv. Yxnarum väl bör an-
ses vara ett äldre namn på sjön Yxningen; se för öfrigt Sjön. s.
749 f.
Härledningen af Baholmen (XII, 176) säges vara ”oviss”.
Man väntar sig här åtminstone en erinran ora det i nordiska ort-
namn så vanliga och äfven i Yästgötanamn förekommande rad
’grusbank’ (se Sjön. under Badkalfven) eller, om ej naturförhållan-
dena skulle passa in på denna tolkning, en upplysning härom.
*) Se Grimm3 2: 873, Meyer Germ, Myth. s. 244, Mogk Germ. Myth,
s. 105.
2) Mogk Germ. Myth. s. 48.
3) Det är för öfrigt just i denna sin egenskap, som han i Tyskland
bär namnet Hackelberg, Hackelbernd, Hackelblock o. s! v., om han också där
i folktron degraderats till en kättersk jägmästare, som på dödsbädden ej
ville lyssna till prästens ord och därför dömdes att jaga till den yttersta
dagen.
») Jfr äfven förf. Ark. 21: 138.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free