- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
202

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202 Heliquist: Anmälan.
kanske på grund af formen Flodho- snarast ett älfnamn. Ett här-
af i urgammal tid bildadt sjönamn bör äfven innebålla grundordets
stamkonsonant n; se Sjön,, Sv. Im. XX. 2: 19. I yngre tid har
Flödhowal orabildats i anslutning till Fludhna-. Att, såsom kom-
mittén gjort, alldeles negligera den förra formen går ej an: ur ett
Flödhowal kommer man i alla händelser ej till betydelsen ’sjö-
krigarnes grässlätt’. Emellertid lägger jag ingen vikt på att just
ett älfnamn skulle vara grundordet för det sjönamn, som jag här
snarast vill finna. Vi få i alla händelser goda paralleller för ett
*Flodhne i de likaledes fvästg. sjönamnen Lodne och Strukne (se
mina Sjön. under Lönern och Stråkern). Att döma af kartan har
sannolikt en sjö gått fram nedanför Flundervalla. Jag känner ej,
huru kommittén tänkt sig tydningen af Barlcna hæradh, nu Barne,
men kanske man här skulle våga antaga en liknande upprinnelse;
jfr fno. Barknafjgrdr (se Rygh Stud. s. 57) och Sjön. under Bar-
ken. I detta sammanhang kan nämnas, att Bjärke bärad anses ha
kunnat få sitt namn från ett älfnamn *Biœrka.
I fråga om vokalväxlingen o—
u—
y—
ö, som kommittén jämför
med den i fsv. floti, fluti, flöti, uppträda y- och w-vokalerna allde-
les för sent för att kunna äga etymologisk betydelse. Flunna-
har uppstått ur Flöpna- af samma anledning, som gjort, att t. ex.
*bröplunge blifvit brullunge, Arös Arus o. s. v. (Kock Ark. 4:176
f., Noreen Aschw. gr. § 112).
Lipered (V, 10) hör väl på ett eller annat sätt tillsammans
med den personnamnsstam, som omtalas i mina Ortnamn på -inge
s. 90. Gården ligger visserligen vid en sjö, men jag känner icke
något vattendragsnamn, som här skulle kunna ingå.
Sjuntorp (V, 11), äldre Siuennetörp, Siunne-, härledes ur fsv.
mansnamnet Siunde, i hvilket fall den 1413 nämnda Sywndafors,
såsom också af kommittén antages, måste ha sitt namn efter går-
den. Man finge emellertid då skilja förnamnet från namnet på det
bekanta Sjunnefallet i Ämån, Skede sn, Östbo hd Smål., hvilket af
Wieselgren 3: 203 äfven kallas Sjunden. I Sjön. s. 533 har jag
föreslagit att härleda Sjunnefallets namn och med tvekan äfven
Sywndafors ur ett fsv. *Siudhanäe; jfr fsv. sjönamnet Lyniendi,
fno. forsnamnet Dynjandi m. fl. likartade bildningar å anf. st.
Sammandragningen skulle bero på att i ett *Siudhandafors ton-
vikten legat på sista ordet; jfr — dock icke fullt analoga fall —
hos Kock Sv. Im. XV. 5: 25. Detta försök till härledning är emel-
lertid, hvad Sywndafors beträffar, naturligtvis ganska osäker; men
man vill i alla händelser ej gärna skilja de båda forsnamnen åt.
Kanske dock kommittén i sina samlingar har tillgång till äldre
former af Sjunnefallets namn, som göra en sammanställning af dem
osannolik eller omöjlig.
Tokebäcken (V, 15) bör sammanhållas icke blott med no. vat-
tendragsnamnet Toke, utan äfven med sjönamnet Token Ydre; se
närmare Sjön. s. 627.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free