- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
204

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204 Hellquist: Anmälan.
tänker jag starkt innehålla ett gammalt namn på den förbiflytande
bäcken och bör då förklaras ur ordet hane ’tupp’ och ej ur mans-
namnet. Stammen han- är rätt vanlig i svenska vattendragsnamn
(se Sjön. under Höningen) och förekommer äfven i norska (Elven,
s. 90); jfr äfven no. älfnamnet Høna m. fl.
Ålstad ( V, 34), i Ardestade (1486), förklaras med tvekan ur
partic. ardher af ävja ’plöja’ och stad i bet. ’ställe, plats’. Med
hänsyn till, att de flästa stad-namnen beteckna boplats och inne-
hålla personnamn, kunde man väl också här förmoda ett sådant;
hvarvid må erinras om den stam ardh-, som uppträder i ags. Eard-
nód (o. s. v.) samt i vissa af de forntyska namnen på Ard-, som
anföras af Förstemann 1: 752 f.
Fräcksjön (V, 66), som lämnas oförklaradt, hör väl till isl.
freier ’glupsk o. d.’, på samma sätt som den enl. Rygh Elven. s.
70 i Norge icke ovanliga älfnamnsstammen Gjer- (fno. Ger-) an-
tagligen utgår från det likbetydande no. gjtr. Jfr de isl. mytiska
namnen Freki och Geri. Stammen fräck- har för öfrigt, af mina
samlingar att döma, ingen motsvarighet i svenska vattendrags-
namn; däremot förekomma i Ystml. étt Fräkentjärn (: fräkne ’orm-
bunke’).
Namnet Smörsämlingen med kartformen Smörsjön (Y, 66)
anses till sin förklaring vara ovisst. Smör- är emellertid rätt van-
ligt i norska vattendragsnamn och har väl afseende på vattnets
färg. Jfr för öfrigt t. ex. Köttsjön. En hänvisning till Rygh
Elven. s. 236 hade varit på sin plats. — Att -sämlingen sannolikt
har samma betydelse som ’vattensamling’ hade kunnat påpekas;
besläktade och likbetydande vattendragsnamn se mina Sjön. under
Sommen och Summéln.
Häggsjön (V, 71) härledes med tvekan ur ett uppkonstrueradt
häg ’hög’ (jfr v. Friesen Språk och stil 1: 230), sannolikt därför,
att det med Häggsjön sammanhängande namnet Häggån stundom
uppträder skrifvet med ett g (t. ex. 1578, se Y, 46), och dessutom
i slutet af 1600-talet samt senare äfven skrifningen Högsiö- före-
kommer. Men ungefär samtidig med det enkla g-et är skrifningen
-gg- (1587), och på de relativt unga formerna på Hog- kan intet
byggas, icke ens på den för Häggån en gång — midt ibland alla
ä-formerna — uppvisade skrifningen Högan (1611). I fråga om
enkelskrifningen kan jämföras t. ex. Kålåss, Kålås jämte Kollaas,
till kólle ’kulle’ (Y, 22), Baka (1590, 1602) jämte Backa (1549),
till hacke (III, 38); Finetorp (1608) jämte Finnetorp (1611), till
Finne (III, 40). Den närmast till hands liggande härledningen ur
trädnamnet hägg hade därför icke bort förtigas; analogier i mängd
se Sjön. Sv. Im. XX 3: 53’och Rygh Elven. s. 96, där bl. a. en
no. älf Hegga, som kommer från en Heggsiø omtalas.
Vågsjön (V, 72) har för många motsvarigheter inom landet,
för att man här kunde ha anledning att förmoda västg. våg i bet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free