- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
208

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208 Hellquist: Anmälan.
äro de sämre, ja mycket sämre. Man hade här haft anledning att
vänta sig åtminstone en hänvisning.
Sådan saknas dessutom mångenstädes, där andra förf., och
särskildt undertecknad, tid ig a re framställt just den härledning,
som kommittén gjort sig till målsman för.
I sig själf betydde ju detta föga, om ej å dessa af kommit-
tén förtegna litteraturställen läsaren i allmänhet kunnat erhålla
y tterlig a re upplysningar om namnet eller utförligare m o tiv e-
rin g af den framställda härledningen.
Ofvan har redan påpekats, hurusom hänvisning saknats i
fråga om Säfvelången, Säfveån, Mjörn och Ömmern. Här må till-
läggas;
Lärje (s. 10). Redan Sjön. XX. 3: 66 har jag förklarat Lerje-
ån ur *Lerigha (a). Kommittén använder samma förklaring för by-
namnet Lärje, hvilket dock sannolikt har sin rot i ånamnet.
Sturfven (s. 123). Sjönamnet sammanställes med isl. stirfinn
^styfsinnad, trotsig’. Härledningen finnes redan i mina Sjön. s. 123
(jämte betydelseparalleller). Att det i gammal tid fanns en form
med Ö
, som var mig obekant, förändrar intet i saken.
Torskabotten (s. 131). Att kvarnnamnet Torska innehåller
ett gammalt sjönamn, har jag antagit i Sjön. s. 634.
Äfven i hufvudrecensionen har jag påpekat flera fall, som
tyda på att denna underlåtenhet att citera den egentlige upphofs-
mannen till härledningen rent af satts i system.
Härpå kan in te svaras, att dylik citering ej ingår i arbetets
plan. Ty när det gäller så godt som själfklara saker sparas ej på
citat. Så får man s. 120 veta, att sjönamnet Aspen kommer af
trädnamnet asp — enl. Sjön. s. 44!
Jag kan inte gärna förutsätta, att ej kommittén studerat det
enda arbete öfver de svenska sjönamnen, som finnes.
De här och ofvan framställda anmärkningarna behöfde ej an-
ses så synnerligen graverande, då det gäller ett så omfångsrikt
arbete som detta, på hvilket till på köpet så ofantligt mycket duk-
tigt arbete nedlagts och där — icke minst i fråga om namnens
härledning — så många verkligt värdefulla upplysningar lemnats.
Men procenten af etymologiska svårare felaktigheter eller smaklös-
heter synes väl stor i förhållande till de etymologiskt svårförklar-
liga namnens antal i hvarje häfte. Härtill kommer, att det af-
undsvärdt rika förråd af gamla och unga namnformer, som stått
kommittén till buds, kunnat berättiga till förhoppningar på ett
något gedignare arbetsresultat.
Flera af de begångna misstagen äga emellertid hufvudsak-
ligen betydelse som oroväckande sym tom af hvad framtiden kan
bära i sitt sköte. Den behandling, som t. ex. namnen Säfvelången,
Mjörn, Flundre, Tidan, Erska ra. fl. rönt, är sådan, att den hos
den något sakkunnige läsaren väcker farhågor för att i arbetets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free