- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
222

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222 Lindqvist: Sv. verbaladj.
I.
Om aktivitet och passivitet hos verbalacfjektiv.
Fördelningen av aktiv och passiv betydelse hos de nsv.
verbaladjektiven är, som bekant, i det stora hela klart och
konsekvent genomförd: verbaladjektiv på -sam och -ig äro
aktiva, de på -bar och -lig och de som verbaladjektiv an-
vända part. perf. äro aktiva, ifall de ansluta sig till intran-
sitiva eller deponenta verba, passiva om de associeras med
transitiva, och alla äro reflexiva, om de ansluta sig till re-
flexiva verba o. s. v. Så äro t. ex. strävsam och stridig ak-
tiva, läsbar och böjlig passiva, lämplig reflexivt o. s. v.
Dubbelt genus verbi förklaras oftast därigenom, att det
verb, varmed adj. associeras, uppträder både som trans, och
intrans.: så refererar sig exempelvis den aktiva betydelsen
hos gångbar ( g. mynt) till den intransitiva betydelsen hos
verbet gå, den passiva {g. stig) till verbets — i viss mån —
transitiva betydelse i användningen gå en väg. Emellertid
förekomma en del förskjutningar, utjämningar och avvikelser
från dessa som normala betecknade förhållanden, vilka till
största delen foga uppmärksammats, men som synas mig vara
av ett ej obetydligt intresse. Följande sidor innehålla några
små försök till förklaring av dessa ofta rätt svårtydda före-
teelser.
1. En faktor av stor betydelse för denna fråga är det
bekanta förhållandet, att ett adj. ofta som attribut tillägges
ett substantiv av annan kategori än de, varmed det i allmän-
het förenas *). Den förändring av adjektivets betydelse, som
blir en följd härav, kan även träffa verbaladjektivets genus
verbi. Det dominerande i ett verbaladjektivs betydelse är
den föreställning om en viss verksamhet, som det aktualise-
rar; först i andra hand framträder resp. utövandet av (akti-
*) Se Paul Principien der Sprachgeschichte3 s. 142 f. Jfr. även Lind-
roth s, 130 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free