- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
231

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 281
tydelse, och för modern svensk språkkänsla är detta en regel,
som gör sig gällande vid varje nybildning av slikt adj., om
ej nybildarens språkkänsla är anmärkningsvärt slapp. Här-
om kan var och en övertyga sig genom att på försök bilda
ett adj. på -lig till ett trans, verb, som förut saknat så-
dant *).
Det nämnda förhållandet har alltså karaktären av en
fór nsv. gällande betydelselag 2). Granskar man emeller-
tid vårt förråd av dylika adjektiv, skall man dock bland
dem finna åtskilliga allmänt gängse sådana, som i strid mot
’) Ett intressant exempel på en forsyndelse mot denna regel och på en
vaken språkkänslas reaktion mot den därigenom skapade anomalin skall jag
tillåta mig att anföra. I Karlstadstidningen nr 8365 (s. 4 sp. 2) läses följ.
Genomsläppande båsgolv, genomsläppande urinrännor och genomsläppande
gödselstadsbottnar medvärka ännu att sam la I en not till detta an-
märker redaktionen: ”Förf.” (Direktör Nils Larsson) ”begagnar överalt det
språkvidriga uttrycket ’genomslåpplig’ (= som kan genomsläppas) vilket vi
tillåta oss råtta”. Ett dylikt missägande ord kan väl i ett tanklöst Ögon-
blick smyga sig över läppen eller nästla sig in i kriaboken (se s. 223), men
sällan hinner det väl så nära sättarens hand som i det anförda fallet. Där-
emot vore det lätt att med många ex. från de ideligen i litteraturen upp-
dykande nybildade verbaladjektiven på -lig styrka regelns giltighet. Ett
par ex. tagna ur högen må anföras. I Sv. Dagbl. ,5/t 07 läses: de prim iti-
vaste instinkternas ofrånkomliga betydelse och i Svea årg. 1895 s. 45 skri-
ver Bondeson det var justamänt vid den tiden, som potetema började bli
tageliga.
*) Danskan synes i detta avseende ej överensstämma med svenskan.
I da. heter det t. ex. Jeg er dog noget betænkelig ved at antage et medOld-
islandsk stammende svensk Wimmer De da. Runemindesm. III s. 11,
där svenskan skulle haft betänksam, Men han blef snart betænkelig Kielland
Jäkob 54 o. d. Också yttrar Dahlerup i sin bok Det danske sprogs Historie
s. 102: "Af endnu nyere Oprindelse er Adskillelsen mellem mistænkelig og
mistænksom, selv i sidste Halvdel af det 19 Aarhundrede kan mistænkelig
bruges i Betydningen mistænksom (”Bare det ikke er et Kneb” — Nei, De
er ogsaa altfor mistænkelig” Hertz 1853)." I Molbechs Dansk Ordbog (1859)
läses "betænkelig adj. 1. som giver Een noget at betaenke. En meget b e -
tæ nkelig Sag. Et b etæ n k eligt (vanskeligt, voveligt) Skridt. Det seer
betænkeligt ud. 2. som giør sig Betænkning over noget. Han blev ganske
betæ nkelig ved at erfare dette. Han fik med eet en b. Mine. — mistæn-
kelig, adj. 1. somgiver Aarsag til Mistanke, som man har Grund til at mis-
troe. En mistænkelig Omstændighed; m istæ n k elige Personer. 2. d. s. s.
mistænksom. Gamle Folk ere mistænkelige”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free