- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
233

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 233
usuell, bevarades den även, då adjektivet stod som bestäm-
ning till sådana subst., där den andra betydelsen skulle varit
möjlig ex. swikeligt synne RK 2: 5211.
Denna tidigare period i adjektivets utveckling vill jag
söka belysa genom att anföra några andra från litteraturen
kända exempel på samma dubbelhet i betydelsen.
Isl. herskår betyder både ’tilbøielig til herfer&’(Fritzner2)
ex. Flat. I: 22438 och ’udsat for, hjemsøgt af hernað’ ex.
Flat. II: 1826. Hos detta ord äro sålunda båda betydelserna
gängse vid sidan om varandra. Det isl. skeinuhœttr åter be-
tyder i allm. ’saadan at man udsættes for at faa skeinur
(skråmor)’, och blott undantagsvis t. ex. Grett. XII, 11 före-
kommer den andra betydelsen ’gefährlich dadurch, dass
m an leicht jem and verwunden kann’ (Boer’s övers, i
kommentaren till nämnda ställe, Altnord. Saga-Bibliothek).
Åt bägge hållen utvecklad betydelse företer det nsv. löjlig,
både ’utsatt för löje’ och ’spridande löje över’, det senare väl
mera sällan t. ex. männen skulle för det första göra sig
mycket löjliga öfver din idé Idun 1907 s. 303 sp. 1. Det
isl. gfundsamr har fått betydelsen ’avindsyg’ (—gfund(ar)-
fullr och gfundsjükr), och den andra betydelsen ’forhadt, mis-
undt’ är mera sällsynt, ex. Eb. 65 Snorri goði bjó i Tungu
20 vetr ok hafði hann fyrst heldr gfundsamt setr. Det got.
mahteigs företer en dubbel betydelse 1. ’mäktig’, d. ä. ’inne-
havande makt’ 2. ’möjlig’ d. ä. ’tillgänglig för makt’, den
senare betydelsen t. ex. Mc. 10: 27. allata auk mahteig ist
fram guda. Det nsv. hälsosam är i riksspråket = ’som be-
fordrar, skänker hälsa’, men betyder i vissa dial, (sm., bl.)
’som har god hälsa’, ’frisk, sund’. Kännspak betyder i finn-
ländskan ’lätt igenkännelig’, men är i sk. dial. = ’som lätt
känner igen (människor)’, en betydelse, som f. ö. enligt Co-
lumbus’ vittnesbörd fanns även i äldre nsv.: kännspaak den
som känner igen en efter lång frånwaro Ordas. s. 29. Jf.
även s. 223 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free