- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
235

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 23fr
betydelse i strid mot betydelselagen *). Den betydelselags-
enliga passiva betydelsen uppträder då och då hos några av
dessa avvikande adj. Så är t. ex. den passiva betydelsen ej
ovanlig hos begärlig. Ett par ex., som jag antecknat, må an-
föras. Ett 50-tal illustrationer skola säkert bidraga till
att göra boken begärlig Dag. Nyh. 12965 — Jf. ty. ein sehr
begehrter artikel! — Luxpatentet, hvilket ju är synnerligen
begärligt på grund a f de fördelar Sydsv. Dagbl. 12|*
1907. Butikerna voro mycket begärliga och spekulanter infunno
sig i så stort antal att köbildning rådde. Sk. Dagbl. ^ 1907.
Gången av de första denominativa -%-adjektivens ver-
balisering har, föreställer jag mig, varit alldeles densamma,
som det nu skildrade förloppet vid sviklifs verbalisering, blott
så, att utvecklingen hos de för gruppen i dess helhet be-
stämmande älsta adjektiven gått i motsatt riktning: till p as-
siv betydelse.
En utveckling analog med -lig-verbaladjektivens, vars
gång jag nu sökt i korthet framställa, erbjuda verbaladjek-
tiven på -sam, -ig, -bar o. s. v. Detta ämne tarvar emel-
lertid en djupgående historisk undersökning, varvid man bör
söka utröna de denominativa adjektivens frekvens i förhål-
lande till de deverbativa under olika perioder, tidpunkten för
varje i senare tid verbalt adjektivs verbalisering, vilka adj.
som varit bestämmande för utvecklingen till det nu i grup-
pen förhärskande genus verbi, anledningen till de befintliga
inkongruenserna o. s. v. Härpå kan jag icke inlåta mig nu.
Däremot vill jag med ett par ord beröra en annan grupp
verbaladj., gemenligen, men falskligen benämnda perfektpar-
ticip, hörande till trans, verb, vars ofta diskuterade aktiva
betydelse även beror på en likartad utveckling.
I isl. finnes ett ord mæltr i Grett. LXXII: 16 mælt barn
1) Jag talar fortfarande blott om dem, som ansluta sig till trans.
verb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free