- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
242

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 Lindqvist: Sv. verbaladj.
eldfång utgår den nya masc.-fem.-formen eldfängd, från 1
1
. sg.
laggillt har det nya masc.-fem. laggilld utvecklat sig. —
Iiärom utförligare under de ifrågavarande adjektiven *).
I detta sammanhang må det dock vara mig tillåtet att
anföra några ex. på det attraherande och formassimilerande
inflytande, som dentalparticipet utövat på adj. även av annan
bildningstyp än den nu nämnda.
I nsv. finns ett vbadj. sannspådd, vars aktiva betydelse
illa stämmer med dess bildning: det är ju till synes sam-
mansatt av adjektivet sann och perf. part. till vb. spå, spådd.
I denna form uppträder emellertid ordet i vår litteratur först
mot slutet av 1700-talet. Den finns hos Adlerbeth Horatii
od. och epod. 167, och flerstädes senare. I det äldre språket
ha vi i stället i samma betydelse ett verbaladj., bildat med
-a-suffix : fsv. sanspa(r), hos Söderwall belagt 1 g. opta var
han sanspa vm manga manna Mærta Bil. 801. I isl. mot-
svaras det av sannspår. Som simplex är ordet vanligt både
i isl. (spår) och fsv. (spar, spaa). Fsv. har dessutom sam-
mansättningen forespar (firi spa, fore spa). Detta verbal-
adjektiv har liksom de på detta sätt bildade i allm. aktiv
betydelse ’spående, spåkunnig’.
Nu utgör enligt min mening sannspådd en ombildning
av det äldre sannspå. Anknytningspunkten är n. sg. sann-
spått, där båda orden sammanfalla, och detta bildar utgångs-
punkten för användningen av perf.-participets masc. -spådd
i verbaladjektivets aktiva betydelse.
Det gamla sannspå förekommer åtminstone sporadiskt
även i nsv. litteratur, och det ännu så sent som år 1762.
I Göt. Mag. 4:de årg. nr 40 s. 317 läses nämligen: jag hop-
1) Ett bekant ex. på, hur en gemensam n, sg. av ett particip kan giva
upphov åt en ny analogiskt bildad masc. sg., erbjuder förhållandet med part.
præt. av 2:dra svaga konjugationsklassen i isl., där ekvationen m. sg. malet :
m. sg. malenn = n. sg. valet : m. sg. x givit resultatet m. sg. valenn. Se
Noreen Aisl. Gram.» § 504.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free