- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
246

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246 Lindqvist: Sw verbaladj.
förklaras annorlunda än som en omgestaltning efter perf.-par-
ticipen, skrämder o. cl.
I sv. finnas vid sidan om varandra ocli med väsent-
ligen samma betydelse vand perf.-part. till vb. vänja och van
ett utanför konjugationssystemet stående stambesläktat adjek-
tiv. I da.-no. riksspråk har motsvarande adj. van utträngts
av participet vant och en likartad tendens synes mig under-
stundom göra sig gällande även i sv. Ett uttryck för denna
tendens ser jag i sådana former som affärsvand för affärs-
van Sv. Dagbl. 1906 nr 157.
Det kan måhända vara värt att erinra om, att det nht.
gewohnt uppkommit på samma sätt. Det mht. adjektivet
gewon (som vi ännu ha kvar i Gewohnheit, gewöhnlich) har
nämligen under inflytande av mht. gewent, perf.-part. till ivenen
’gewöhnen’, ombildats och givit det nht. gewohnt Paul Princ.3
s. 145 f.
Det nsv. adjektivet grannlaga, sammansättning av adj.
fsv. grander, grann, ’fin, tunn, noggrann’ och adj. indecl. fsv.
lagha, ’laglig, riktig’, har i ä. nsv. särskilt i 1600-talets språk
ofta formen grannlagad. Denna, som användes av Hjärne.
Spegel, Lindschöld, L. Paulinus Gothus, vidare av Dalin, Den
sv. Merkurius och flerstädes *)> har helt säkert huvudsakligen
uppkommit därigenom, att ordets senare del fattades som
perf.-part. till vb. laga.
Dessutom har omdaningen säkerligen även understötts
av associationen med granntyckt och liknande adj. Dock har
troligen utom den av frändskapen i betydelsen framkallade
anslutningen till verbet och perf.-participets förut påvisade
attraktion på stambesläktade adj. av annan sparsamt före-
trädd bildningstyp även en annan omständighet bidragit till
denna formförändring.
Det var, som bekant, en synnerligen vanlig företeelse i
*) Betydelsen var i äldre språk något allmännare: ”
noga, accuratas’
Syllabus 1649.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free