- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
249

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 249
påverkan av ilsk associeras ej längre med vb. tredskas. Skån.
dial, rälig (= ä. da. ræ(de)lig) ’ful, obehaglig’ associeras lika
litet med vb. rädas, vartill det ursprungligen bildats, som det
ty. hässlich med hassen o. s. v.
Man har sålunda, synes det mig, skäl att antaga, att
t. ex. vigher, ursprungligen verbaladj., ’stridbar’, bildat till ett
verb, motsvarande fsv. vægha, redan i följd av den ljudliga
olikheten ej associerats med verbet. Avståndet mellan vigher
och vœglia är väl minst lika stort som mellan trevlig och
trivas. Likaså synes mig redan den fonetiska skillnaden
mellan fáfœnger och vb. fä utesluta all tanke på association,
och den ljudliga förändring, som det ä. fsv. fatøker genom-
går (> nsv. fattig), förutsätter givetvis förlorat samband med
verbet taka.
3. Vidare har man skäl att misstänka genomförd ad-
jektivering, när man finner ett ursprungligen verbalt adj.
omedelbart koordinerat med ett ungefär synonymt inverbalt
eller satt i motsatsförhållande till ett sådant. Så synes mig
t. ex. fsv. gilder i den ofta mötande förbindelsen godher ok
gilder vara lösgjort från verbet och helt enkelt synonymt
med godher.
4. Understundom förete ursprungligen verbala adjektiv
en konstant betydelse, så avlägsen från verbet, att varje tanke
på verbalitet är utesluten. Detta är t. ex. fallet med fsv.
river ’frikostig’ : vb. riva ’rycka, sönderslita’, och med det
skån.-dial. könn ’beskedlig, medgörlig’: vb. kunna o. s. v.
5. Det kriterium, man i de flesta fall har att hålla
sig till, är dock förhållandet mellan verbaladjektivets bety-
delse och betydelsen hos det subst., som det bestämmer, eller
det verb, varmed det är förbundet. Om man t. ex. ännu
kan förmoda association med verbet hos fsv. gæver i uttrycket
swa dana peninga som nw æra genge oc gewe her i landeno.
SD NS I: 147, är det däremot tydligen omöjligt i uttrycket
skøøn ord ok gæff RK I: 1075, jf. vidare t. ex. gilt korn, nøt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free