- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
250

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250 Lindqvist: Sv. verbaladj.
under gilder, garper vigher o. s. v. Förlorad association med
verbet fara och modifierad betydelse (’som kan fara1;> ’duk-
tig, i stånd att’) visar tydligen även før i förbindelserna fur
ganga, før foll vapn hæra o. d.
6. Endast undantagsvis röjer ortografien förlust av as-
sociationen. Som exempel erinrar jag* om den nedan nämnda
skrivningen jä f ijf. fsv. gæver till giva). Att man dock får
vara ytterst försiktig vid användandet av detta kriterium,
särskilt när det är fråga om äldre tid, är ju tydligt.
II. K ännetecken på bevarad verbalitet.
1. Yissa adj. ha så nära anslutit sig till sitt verb, att
de fått sin verbala betydelse temporalt bestämd (blivit par-
ticip). Så är t. ex. fallet med gnnomJægher, som till betydel-
sen alldeles överensstämmer med — och senare ersättes av
— gønomlaghper.
2. Den så ofta förekommande analogiska omgestalt-
ningen efter perf.-participet (eldfmig > eldfängel etc.) utgör
icke, som man vid första påseendet möjligen skulle vara böjd
att tro, något bevis för, att adjektivet vid tiden för denna
omgestaltning varit verbalt. Denna ombildning försiggår näm-
ligen helt mekaniskt — om jag så får säga — ja, det när-
mast attraherande perf.-participet tillhör stundom ett annat
verb än det, varmed adjektivet associerades, medan det ännu
var verbalt. Så är t. ex. mask.-fem. menfärd abstraherat ur
neutr. menfört närmast efter mönstret av t. ex. utförd : ut-
fört, men under inflytande av hela den stora gruppen neu-
trala particip på -t med mask.-fem. på -d. Men medan ad-
jektivet ännu var verbalt, associerades det med fara och ej
med föra. Associationen med föra är rent formell, och
ordens föreställningsinnehåll tör väl ej ha haft mycket ge-
mensamt.
Genus vcrbi. Den svåraste punkten i fråga om dessa
verbaladj. är deras genus verbi. Då de sedan urgammal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free