Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
252 Lindqvist: Sv. verbaladj.
ustadig7, till vb. fsv. breghpa, brigliþa ‘) ’förvandla, liastigt
röra, svänga7
) i fsv. blott i sammansättningarna:
lielbrighper (helbryghdher, helbrøgdher, helbrughdhera),
— den senare formen genom ombildning efter perf.-participet
brughpin, se Falk Arkiv X III 198, Karsten ib. 883 —
’helbrägda, frisk7
, allmänt i fsv.
Betydelsen, som förbjuder antagandet av association med
det f. o. blott sparsamt belagda verbet, är till sin upprin-
nelse dunkel. Bäst synes det mig att med Tamm (Etym.
ordb.) förklara ordet som en tautologisk sammansättning av
hel 7
frisk7 och brighper i en ursprungligen passivt verbal
(possibilitatis) användning 7
som kan hastigt röras, röra sig7
,
(7
oskadd i avseende på förmågan att röra lemmarna7Tamm).
En liknande tautologisk sammansättning är t. ex. redobogen,
där bogen är = redo.
Tamm jämför f. ö. ordet med färdig i frisk och färdig ;
man kan även jämföra fsv. (isl.) /ør, urspr. ’som kan fara7
;> 7
frisk, stark7
, skån.-dial, rask = ’frisk, vid god hälsa7
, rask
och rörlig detsamma.
En annan förklaring, som dock synes mig mindre tro-
lig, hos Falk och Torp Etym. Ordbog.
Adjektivet uppträder i fsv. även indeklinabelt under for-
men helbrygpOj -a m. fl. varianter (se Noreen Aschwed. Gram.
§ 460, 4, Tamm Etym. Ordb. s. 296). Helbrägda är den i
modern sv. gängse formen. Ordet har numera en ålderdom-
lig klang.
obrighper ’orubblig, säker för klander7IL, YM. associera-
des troligen med verbet brighpa ’ändra, klandra7
. Betydelsen
var passivt verbal (possibilitatis). Adjektivet sammanföll for-
mellt med en negerad form av perf.-participet. De citerade
beläggen äro de enda kända. — Nsv. har intet direkt mot-
svarande.
*) Se ang. denna form Noreen Aschwed. Gram. § 164.
2) Se ang. de olika formerna Kock Svensk ljudhist. § 554.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
