- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
253

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 253
fsv. -bær (<r urg. Hærta-, isl. hærr, till vb. fsv. bæra)
blott i ssg.:
aldinbær, ’fruktbärande’ förekommer blott i VGL. I, II,
IY. I MELL är ordet utbytt mot bærande: eek ællæ book
pet sum hærande træ ær BgB. XYII § 6, även i |>iuva B.
XXY oeh flerstädes. Därjämte i lag. bærans træ och bæru
træ. Olavus Petri talar om allahanda fruchtsam trää, och trää
som fröö haffua i sich sielff (Mänskans sk ap . s. 6.).
Nysv.fruktträd motsvarar endast delvis det gamla træ aldinbært
eþsbær (edh-) ’berättigad att gå ed i rättegångsmål’ MELL.
Clir., av Söderwall citerat en g. från år 1344 (SD 5: 378).
vitnisbœr ’som lagligen kan vittna i rättegångsmål’, U.,
MELL, Chr. Det från Yäxjö domkapitels akter 1662 nr 131
antecknade wetnesbärj (= vittnesbärig) är helt säkert en om-
bildning efter adj. på -ig av detta gamla adj., liksom fht.
jämte det äldre skînbâri även uppvisar en yngre ombildning
därav skînbârîg (Notker), bägge med bet. ’glänsande, synlig’,
och jämte unbari ’ofruktbar’ även ett unbârîg (Williram). —
Se ang. bortfallet av § Hellquist Studier i 1600-talets sv. s. 79.
pingsbær ’den, åt vilken på tinget någon offentlig för-
rättning kan uppdragas, och som har röst i allmänna ange-
lägenheter’. Här har väl ping betydelsen ’rättssak’; adjek-
tivets betydelse i detta fall ’som bör, kan bära fram en sak,
ett mål’. Belagt från MELL, Chr. samt med formen pinghær
SD 5: 378 (samma diplom, som har epsbær). Ingenting synes
mig tala emot, att alla dessa adj. associerats med vb. bæra.
Betydelsen är, som framgår, aktiv, i de tre sista är den pos-
sibilitatis, i det första kan den vara det.
Ett fsv. bøgher (< urg. Haugia-, no. dial, bøyg (Àasen)
till vb., motsvarande isl. *biuga, Haug, bugom, bogenn) före-
ligger troligen med betydelsen ’böjd, lutad’ i Leg. 3: 74:
ærona konunger [staar] bøgher oc Iwther for fyskarena føther
(jf. Noreen Aschwed. Gram. § 569: 3).
ARKIV FÖR MORDISK FILOLOGI XXV, NT FÖLJD XXI. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free