- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
255

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 255
förlig i en utförlig framställning). Man torde erinra sig be-
tydelsen hos vb. framdragha bl. a. ’draga ut på tiden med,
uppskjuta, fördröja’. Jf. Tamm i nyssnämnda arbete s. 25.
Anm. I fskån. (SK) förekommer en annan ssg. med
detta adjektiv rep drøgher använt om land, jorp i betydelsen
’som är underkastad mätning’ (om gränstvist uppstår). I
denna ssg. har drøgher en gång haft betydelsen av ett pas-
sivt verbaladj. (necessitatis). I yngre hdskr. har det ersatts
med rehdraghen.
Anm. 2. Troligen har drøgher i fsv. utträngts av det
ungefär liktydiga drygher (c urg. *ðreu%a-). Detta har må-
hända delvis sin grund däri, att neutrum sg. drøght > *drykt
(Noreen Aschwed. Grram. § 106, 2 a) redan före 1350, och
sålunda sammanföll med n. sg. av drygher.
fsv. frægher (c urg. *fræ%ia-, isl. frægr) till vb. fsv.
frceghna ’spörja, erfara, få veta’) ’känd, ryktbar, fräjdad, be-
ryktad’.
Ordets betydelser grunda sig på en passivt verbal an-
vändning ’den som blir spord, om vilken man får höra talas’.
Till betydelsen kunde man jämföra gr. ?sÂvrôg} lat. in-clutus,
’von dem man h ö rt, der gerühm t w ird, berömd, fräj-
dad’ till roten idg. *kleu ’höra’.
Av de hos Söderwall anförda ex. framgår icke, så vitt
jag kan se, om adjektivet bevarat associationen med verbet.
Alla Söderwalls belägg äro hämtade ur Bil. MB. I KL. Iv.
(c. 15 st.).
Ordet synes mig främmande för nsv. Denna har i st.
det redan i fsv. vanliga perf.-part. fräjdad, fsv. frœghdhadher
till denominativet fräjda, fsv. frœghdha.
Man har velat finna ack. sg. mask. frægh(i)an på Skil-
stad-stenen. (Kv. 149 s. 332). Läsningen är dock osäker.
ssg. namnfrœgher till betydelsen = frægher. Hos Söder-
wall två belägg: MB. 1: 220, Lg 3: 64. I nsv. ersatt av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free