- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
259

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 259
æfni ær æi i. barnninu och MELL SVI X I han ær ei før
til pings, och den kunde visserligen tänkas ännu finnas kvar
även i ex. æn barn waaro ey hælder før føør æn nw MB 1:113,
och möjligen någon annorstädes, men å andra sidan visa redan
landskapslagarna ordet i en fullt adjektiverad användning
’duglig, i stånd att’, t. ex. før ganga, ett uttryck, som i fall
adjektivet vore verbalt, skulle innebära en — väl olidlig —
tautologi. Likartat är förhållandet med ssg. farfør i Bj.
’som (man) kan fara (med’; om fartyg), før folkvapn bæra,
før pola sapul etc.
Vittnesbörd om ordets adjektivering och betydelsens för-
allmänligande (> ’i gott stånd’) bär även ett ställe i MELL
(B XXVII § 2), där vissa hdskr. (N etc.) hava før som va-
riant till texthandskriftens gild som bestämning till bro. Här
kunde dock før möjligen vara en äldre läsart och en gång
— kanske långt innan lagen nedskrevs — ha haft en pas-
sivt verbal betydelse ’farbar’. En dylik passivt verbal an-
vändning — som dock icke behöver vara primär — kommer
till synes i GO. 282 man skal fara som førth ær *).
Med før bro kunde man, ifall antagandet av en gammal
passivt verbal betydelse vore riktigt, jämföra uttrycket brøt
rep ÖGL (se s. 278).
Adjektivet, som i y. nsv. huvudsakligen företer betydel-
serna ’frisk, vid goda krafter, vid sina lemmars fulla bruk’,
tillhör knappt riksspråket numera. — Den passivt verbala
betydelsen, som nu återges av farbar, uppbars i äldre nsv.
även av befarlig. Angående detta hänvisar jag till Svenska
Akademiens Ordbok (och Språk och Stil IY s. 238).
Anm. 1. Ordet är allm. i dialekterna med betydelserna
1. ’duglig till arbete’. 2. ’stark, grovlemmad, tjock, fet’. I
vissa skå. och bl. dialekter betyder ordet ’gravida’. Utveck-
*) Märkligt nog har den da. versionen av samma ordspråk (D 816) før
i aktiv användning Ee fa r hwer som han ær før, se Kocks anmärkningar i
Östno. och lat. Medeltidsordspråk II s. 143.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free