Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindqvist: Sv. verbaladj. 263
Ex. på betydelsen 1. äro följ. i lagarna allmänt gängse
uttryck: han ær gilder at prim markum, klokka, bro ær gild
mæp X III markum etc. ’skall ersättas m ed ’ (nämligen
ifall den fördärvas). I sådana uttryck tör väl adjektivet ha
associerats med vb. gialda, gimlda.
Däremot är det uppenbart, att gilder i sådana förbin-
delser som gilt korn, gilt nøt o. d. varit rent adjektiviskt.
Betydelsen ’god, fullgod’ beror, som sagt, på en äldre passiv
possibilitatisbetydelse ’antaglig, som är värd, kan gäldas, er-
sättas’ — nämligen med annan vara, vid byteshandel. När
skiljemynt ersatte ena partens vara överfördes gilder även
som bestämning till dessa: i gildom och lagligom werd-
ørom FH 5: 145 (1490), gylld myntt oc giængxssæ SD 4: 585
(Orig. fr. 1337, nyare avskr. fr. slutet av 1400-talet) o. s. v.
Se Söderwall gilder 1. Denna användning är särskilt gängse
under den senare fsv. tiden.
Emellertid kan betydelsen ’god, fullgod’ även vara se-
kundär i förhållande till betydelsen 1. ’som skall ersättas’.
garper gilder var en sådan gärdesgård, som, ifall den för-
stördes, skulle ersättas (huvudföreställning!), detta därför,
att den var utan klander, fyllde alla fordringar, var fullgod
(biföreställning!). Från att ursprungligen ha använts om
slika föremål, där tanken på ett eventuellt förstörande med
följande ersättning låg nära till hands, kan gilder sedan ha
förallmänligats och utsagts om vilket gott och fullt använd-
bart föremål som helst — därigenom att biföreställningen
blev dominerande, blev huvudföreställning.
Ordet fortlever under hela fsv. tiden. Relativt sena be-
lägg äro: X gilda køør SD NS 1: 167 (1402), en gylder
oxse BSH 3: 145 (1463), gilt (vare) alt pætt pøm giorpes
SD 5: 376 (1344, nyare avskr.). Den i det sista ex. före-,
kommande betydelsen (betydelsen 1) tyckes dock att döma
efter Söderwall vara sparsamt företrädd i y. fsv. tid;
Ordet är ej heller främmande för nsv. Dygdh är ledsa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
