Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lindqvist: Sv. verbaladj. 265
i icke juridisk ä. och y. fsv. litteratur. Dess betydelser svara
nära emot den hos gilder, och även i fråga om dess verba-
litet gäller i huvudsak, vad jag nyss yttrat om gilder. I y.
n8v. har det utom i juridisk stil ersatts av ogiltig.
För ssg. ep-, fol-, færu-, karl-, pinggilder anför Schly-
ter blott ett citat och Söderwall känner inga belägg för
dem. Nsv. saknar direkta motsvarigheter och uttrycker i
flera fall samma begrepp med obekväma omskrivningar.
iamgilder citeras av Schl. från flera representativa lagar.
Dess betydelse svarar nära mot det enkla ordets. Söderwall
känner ej ordet och för nsv. tör det vara främmande.
køpgilder har haft betydelsen ’god, giltig i köp’, d. ä.
utsagt om person: ’med vilken köp kan avslutas’, om sak:
’som kan säljas’. Ordet synes ej gå utanför landskapslagar-
nas tid. Detta gäller ej om
laghgilder. Från y. fsv. tid är det visserligen icke be-
lagt, men däremot förekommer det i nsv. Stundom är det,
liksom det enkla gill i anslutning till vb. gilla omdanat efter
participen. Så t. ex. i Taggig stängseltråd är ej laggild.
Lunds Dagbl. 1906 nr 120.
tvægilder har en betydelse, som svarar emot betydelsen
l hos gilder, och tillkom ursprungligen sådana ord som man,
sak som attribut, = resp. ’man, brott, som skall sonas med
dubbel bot’. Emellertid finns det även använt om bøter —
’dubbla’. Överföringen utgår, föreställer jag mig, från den
dubbla betydelsen hos sak = 1. ’brott’, 2. ’böter’, sak tvægild
blev därför 1. ’brott, som skulle sonas med dubbla böter’,
2. ’dubbla böter’. Söderwall har ett belägg: PfN 137 (1354).
— Ej i nsv.
För skatgilder ’skattskyldig’ låge det ju nära till hands
att antaga en äldre aktivt verbal betydelse ’som skall, kan
betala skatt’. Förklaringen vore bekväm, men helt säkert
oriktig. Ordet tör ha haft den allmänna betydelsen ’skatte-
god’, ’god i fråga om skatt’ (jf. køpgilder). Därav ’som kan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
