- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
269

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 269
farfør. I denna ssg. har før ingått med betydelsen ’duglig,
möjlig’: skip farført är ett ”farddugligt”, ”resmöjligt” fartyg.
Historiskt sett utgör ssg. farfør, som sagt, en tautologi.
fsv. ogængher tycks att döma efter Schlyter Ordb. en-
dast vara anträffat en gång i en hdskr. till St. som variant
till texthandskriftens ogæver, alltså i betydelsen ’ogiltig, oan-
taglig’. Det vanliga ordet härför är fsv. ogilder.
ä. nsv. visar sporadiskt ett ogängse} i modern sv. ut-
tryckes begreppet med icke gångbar, ogiltig o. d.
\*eþgœnger\ blott i n. sg. eþgœnct VGL II K 49 i en
opersonlig användning, som får betecknas som passiv: œlla
adra dagha. pa ey ar eth gænct a. ’då ed ej får gås’ (—epført).
En äldre form för uttrycket är helt säkert: *— — pa
eper ey ær gængher. Jf. sør s. 283.
Anm. Det av Söderwall en gång citerade ganger SD
NS 1: 367 (1404) minth som gangt oc gængtli ær i rikeno
och Upplandslagens epganger ’berättigad att gå ed’ ha enl.
Noreen Aschwed. Gram. § 455, 3 sitt a i st. f. æ genom
anslutning till presensformerna av ganga. Denna förklaring
förutsätter levande association med verbet. Man bör emel-
lertid även besinna den möjligheten, att ganger kan vara en
bildning med a-suffix ( c urg. *gnn%a-\ varjämte åtminstone
det enkla ganger även kan vara lån från mit., där gange
växlar med genge1 ginge, eller påverkat av detta. Upplands-
lagens epganger åter kan också helt enkelt vara skrivfel för
epgænger. — I förbigående må f. ö. anmärkas, att även i
nht. växla gang och gäng(e); man N
möter både uttrycket gang
und gäbe och gäng und gäbe.
fsv. gæver (< urg. *gæbia-, isl. gæfr, till vb. fsv. giva)
’antaglig, gångbar, fullgod, värdefull, ädel’. Ordets betydel-
ser i fsv. grunda sig på en äldre, passivt verbal användning
(possibilitatis) ’som kan givas’. Till frågan om tiden för ad-
jektiveringen är följande att märka. 1 uttryck sådana som
ARKIV FÖR NORDISK FILOLOGI XXV, NT FÖLJD X X I. 1 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free