- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
270

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270 Lindqvist: Sv, verbaladj.
swa dana peninga som nw æra genge oc gewe her i landeno
SD NS 1: 147 (1402) vore den ursprungliga verbala bety-
delsen ej oförenlig med substantivets. Men å andra sidan
är ordet i ex. skøøn ord ok gæff RK 1: 1075 tydligen rent
adjektiviskt, likaså i manga hælada gæwa ib. 3193, (jf. vidare
Sw. under 2). Man har därför, synes det mig, skäl att an-
taga, att ordet redan i förlitterär tid adjektiverats, i synner-
het som det isl. g éfr synes vara rent adjektiviskt. Däremot
är det tydligt, att fsv. gæfþrœl förskriver sig från den tid,
då gæver var verbalt (= ’träl, som själv givit sig i träldom’).
F. ö. är betydelseutvecklingen fullkomligt densamma som
hos fsv. gilder.
I den allittererande förbindelsen gäf och gängse åter-
finner man ordet hos förf., tillhörande hela den nsv. tiden.
I denna förbindelse, liksom ofta eljest, betyder ordet ’gångbar,
vanlig’, courant, gångbart, gåft Swedberg Schib. s. 261. Det
förefaller mig högst sannolikt, att betydelseförändringen i rikt-
ning mot ’vanlig’ gynnats, om ej rent av framkallats av denna
synnerligen vanliga förbindelse gåf och gängse, i vilken be-
tydelsen hos gäf färgats av betydelsen hos gängse, något
som lätt kunnat ske på en tid, då etymologien för gäf ej
mera stod klar för det språkliga medvetandet *). Från denna
betydelse utgår även den adverbiella användningen av neutr.
9 åf{f)t ’ofta’ Quensel Almanach 1723 och flerstädes. Redan
fsv. använder superi, gævast i betydelsen ’oftast’.
I sin andra betydelse ’fullgod, ädel’ förekommer ordet
sparsamt hos reformations- och renaissancetidens förf. 2). Fri-
*) Jf. Marius Kristensen Betydningsovergang på grund af omgivel-
serne Da. stud. I s. 2S2 ff.
a) Ej utan intresse för förhållandet mellan de olika betydelserna är
följande citat: Ogäfwer är det samma som oduglig. Ty hwad som ey är gäf(!)
och gängse det dåger intet. Arnell Anm. vid Sveriges Stadz-Lag s. 431. —
gääf ’dugelig, uppriktig’, ogäf inhabilis hos Spegel Register och Förklaring
öfwer några gamla ord som äre uti thenna Skriften införde. Gudz Werk och
Hwila. Dial, förekommer ordet allmänt i betydelsen ’ypperlig, stor, lycklig,
vacker; stolt, stark; bruklig’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free