- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
271

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 271
hetstidens och den gustavianska periodens skribenter tyckas
ej bruka det, och i modernt språk förekommer det blott i
poesi och i arkaiserande stil, över huvud sällan. Tydligt
vittnesbörd om förlorad association med verbet bär skrivnin-
gen j ä f som finns hos Fryxell, F. Hedberg, Ling m. fl.
ssg. fsv. ogæver ’ej fullgod, oantaglig, dålig, usel’. Hos
Schl. ett citat från St. och hos Sw. endast belagt i
ST (bis).
fsv. ofgæver ’för mycket bruklig eller vanlig’. Hos Sw.
ett enda citat. Su. 423.
fsv. iæmgæver ’av lika god beskaffenhet’. Av Schl. cite-
rat en gång från Chr. Sw. känner ej ordet från y. fsv.
Gemensamt för dessa tre sammansättningar är, att deras
betydelser bero på samma tidigare passivt verbala använd-
ning som betydelsen hos det enkla gæver, att de äro inver-
bala, att deras frekvens i fsv. är ringa, och att de synas vara
främmande för nsv.
I motsats mot vad fallet varit med de nu behandlade
sammansättningarna, synes närmast en äldre aktivt verbal
användning ligga till grund för betydelsen hos
fsv. rumgæver (-giäuir Bu. 18) ’frikostig, slösande’ (= rum-
gavul) *). I isl. har gæfr aktiv betydelse i åtskilliga sam-
mansättningar. Emellertid kan den älsta betydelsen även ha
varit passiv, ’gärna, i rikt mått given’, och genom överföring
och därvid genomförd adjektivering kan den belagda betydel-
sen ’frikostig’ ha uppkommit. Jämför nsv. nogräknad, kort-
fattad (s. 228 f.) och särskilt neng. dissipated ’slösaktig’, där
den äldsta betydelsen måste ha varit passiv.
fsv. hæver (< urg. *hæbia-j isl. hæfr1 till vb. fsv. hava)
’duktig’.
Det älsta mig bekanta belägget är Liljegren, Runurk.
*) Söderwalls frågetecken efter övers, synes mig Överflödigt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free