- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
277

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. verbaladj. 277
i fsv.j och redan den äldre nsv. synes ha förlorat det. Detta
sammanhänger uppenbarligen därmed, att verbet nima under
den y. fsv. tiden efter hand undantränges av læra i den ifråga-
varande betydelsen. Adjektivets betydelse uppbäres i y. nsv.
riksspråk av det i anslutning till lära bildade läraktig.
Det hos Stiernhielm Her. Fägne Spel (Tamms ed.2 s. 26)
förekommande annärn, The liafwe Charités [hava] ey welat
här förmena | Wår Ädle Konungin, sijn Gåfwor och Præsent |
Ther med hon gör annämt, och liuft sitt Ttegement är
ej någon utbildning av det fsv. næmher1 utan lån från mit.
anname, anneme ’lieb, angenehm’.
Anm. Dialektiskt förekommer ordet under växlande
former och i en mängd ssg. över hela området. I sk. och
hl. — där f. Ö
. även formen nimm förekommer *) — bety-
der det ofta ’eldfangd’ genom förkortning av det i sk. smål.
och bl. ävenledes vanliga, sammansatta eldnimm, illnemm.
Ög. har ssg. fisknämnd ’som är bra att taga fisk med’; samma
betydelse har även det enkla nämnd ög. nimm bhl. sk., även
sagt om fiskkrokar. Formen nämnd) som även förekommer
eljest t. ex. i fressnämnd (hs.) om ställe, som är blottställt
för frost — jämte frostnäm u., mp. — visar ett genom an-
slutning till dentalparticipen uppkommet sekundärt -d.
fsv. qvœm(b)er (<r urg. *kuæmia-j isl. kuæmr 2) till vb.
fsv. koma) ’skicklig, lämplig, passande’, förekommer ej i lag-
litteraturen, men finns hos Sw. citerat från rätt många håll,
ännu så sent som PM. Ordet förekommer i sådana uttryck
som æst thu ey quæm til lærdom Bo. 130, vita quæman tima
at gøra miracula ib. 61, thz ær qwœmth hawa reent kaar i
sinne miølk GO 840.
I intet av dessa ex. har adjektivet kvar någon av de
betydelser, som måste förutsättas för en äldre tid, ’som kan
*) Om förhållandet nimm : fsv. nœmber se Kock Sv. Ljudhist. § 134.
2) Blott i det opers. uttrycket e-m er kv<émt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free