- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
278

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278 Lindqvist: Sv. verbaladj.
komma’, ’sådan att man där kan komma fram’, resp. aktivt
och passivt verbal betydelse (possibilitatis). De anförda be-
läggen visa ordet i en förallmänligad betydelse ’passande’,
som hälst bör tänkas hava uppkommit ur den aktivt verbala,
men som ej mera associeras med verbet. Adjektiveringen
har väl befordrats av den tidigt uppkomna, rätt avsevärda
ljudliga olikheten.
En negerad form av detta adj. oquæmber har Söderwall
med tvekan antecknat från trenne ställen, dels i uttrycket
oqwemss ord ’okvädinsord’ SGG. 127, 133, dels på ett ställe
SO (294) hwilken som annan kallar oqwcedins ordh eller
oqwcem. Betydelsen skulle vara ’otillbörlig’.
Yida vanligare än qucember är under hela fsv. tiden dess
synonymon qvcemeliker. Detta är en avledning till qucember
möjligen i anslutning till det från mit. inlånta beqvcemeliker
(mit. bequemelik) med samma betydelse. I den senare fsv.
är även det från mit. lånta beqvœm{b)er (mit. bequeme) rätt
gängse. I ä. nsv. förekomma bekväm och bekvämlig, i modern
sv. huvudsakligen bekväm med delvis förändrad betydelse.
Enligt Rietz kvarleva i gutn. kvembårr 1. ’bekvämlig’,
2. ’böjlig, mjuk’ (om tyger) och okvembårr ’obekvämlig’.
fsv. rëper (< urg. *raicfia-, isl. reiftr till vb. fsv. ripa).
I en gammal passivt verbal användning (possibilitatis)
möter oss ordet i ÖGL bro ælla rep brøt B 5 pr., där man
uppenbarligen inte, som Schlyter gör, kan uppfatta reper som
part. perf. till repa, vilken form ju heter redder —. brøt rep
är en ”ridbar” väg, en väg, på vilken man kan komma fram
ridande. Att jämföra är användningen av det motsv. isl. rei&r
i ex. var flœðr sjöfar ok eigi reitt (o: man kunde ikke ride) yfir
vöðla Sturl. II 3835 eller av det negerade isl. oreiftr i gjör&i
ána óreifta (o: ufremkommelig til Hest eller for ridende) Bp.
I 13825. I denna betydelse tycks ordet emellertid förekomma
endast på det anförda stället i fsv. Man kan därför ha skäl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free