- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
281

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lindqvist: Sv. veibaladj. 281
riksspråkets — väl från dialekterna upptagna — slöjd (slögd.
i. wärck som görs med handen, manufactura. Stiernhielm i Ut-
tydning opå någre gamble och sälsynt brukade ord effter ABC
(hos Tamm2 s. 20). Man kunde även anföra, att ordet i tvänne
av Kalkars fåtaliga belägg från den ä. da. står som attribut
till hand (2 hennder saa slöffue DgF I 112 a, ib. 1 224 b).
Kär adjektivet i senare fsv. betyder ’skicklig, kunnig’ i
allmänhet t. ex. Konung cristoffer w a r –––––-j ondom ra-
dom slogh RK 2: 7355, är detta ju en för oss välbekant ut-
veckling. Den innebär samma förlust av det handlingsbe-
tecknande elementet i betydelsen och betydelsens reducering
till enbart uttryck för possibilitet, som vi mött flerstädes
(t. ex. hos för s. 260). Denna allmänna betydelse ’skicklig’
förete Söderwalls talrika ex. jämte den på överföring bero-
ende ’skickligt utförd’ (i Söderwalls 2 sista ex. *)) — I lag-
litteraturen saknas ordet.
Att man dock får räkna även med en gammal passiv
betydelse (possibilitatis), visa isl. harfrslægr ’vanskelig at af-
meje’ och no. dial, slög ’skicket til at slaaes’ om gräs etc.
För att visa, att ordet ej varit främmande för det äldre
nsv. riksspråket vill jag anföra några belägg från 1600-talet.
den konstigaste och slögaste a f alla D wergar. Yerelius i
övers, från isl. (som har hagastr). Om iag med Hundrade
rät slöge Händer skrefwe Spegel Gudz W. o. Hw. 75. med
slög Pensel. Runius Dud. II: 89. Hon hadhe twå hender så
slögha. Polit, vis. 30 (1638). Behändig: slög, beqväm til
at giöra något. Spegel Glos. 39 och sporadiskt en slög Do-
mare Kehrman (1759), Liljestråle (1796) (yngst). Från 1800-
talets litteratur känner jag icke ordet.
*) Jag anser sålunda den av Falk-Torp Etym. Ordb. s. 232 framställda
förklaringen av sløgh oriktig. Enligt den skulle ordet icke vara att förbinda
med vb. slä, utan sammanhänga med (det f. ö. till sin etymologi dunkla)
adjektivet klok. Den idg. grundformen skulle vara *(s)glöko-. Dessa för-
fattares påstående, att "analogier for en saadan betydningsudvikling (’som
kan slå, hamra > skicklig’) mangler i nordisk”, är, som vi ovan sett, oriktigt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free