- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
284

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284 Lindqvist: Sv. verbaladj.
antaga, att detta skulle gå tillbaka på ett äldre *suœfer,
synes mig oriktigt. Det rätta torde vara att antaga en av-
ljudsform med ö (gm i-omljud 0), en vokalisation, som ju
dock, för så vitt jag kan se, nödvändigtvis måste antagas för
det trans, söva. Noreen Aschwed. Gram. § 172 Anm. 2.
Ombildningen efter dentalpart. är den vanliga. Att
märka är det formella sammanfallet av nom. sg. neutr. av
detta adj. och motsvarande kasus af perf.-participet till trans.
søva. — F. ö. hänvisas till Lindroths uppsats.
fsv. tøker (< urg. *tökia-, isl. tcekr, till vb. fsv. taka).
Vittnesbörd om en gammal, passivt verbal användning
av adjektivet bär följande sats ur TB 74 see tøkt alt thethan
fa r medh. Här är tøkt = ’som kan tagas, förbrutet’; jf. ib.
75, 76, 77, 80 och Gutalagens En hann sielfr sitr a haki pa
en hann hafr rus i tughi. epa lajpir mip byrpi pa ir byrp
paun tyc schielum. I 6 § 3). Vidare möter oss ordet, helt
säkert med försvagad verbalitet i hundradha mark swenska
i thydhiskom peningom, som nw tøkt ok gænkt ær i østergødh-
land SD NS 1: 597 (1406). Här är tøker = ’giltig, gängse’,
synonymt med det koordinerade gænkt, < ’antaglig’ *).
I en användning som följande at hans høne ok hans al-
musa waro gupi tøka Bu. 4 anser jag, att man har skäl att
antaga, att ordet är rent adjektiviskt (= ’behaglig’), liksom
det ty. angenehm, varmed det både till sin etymologi och
betydelseutveckling kan jämföras.
Märkligt är, att ordet ej är belagt i någon svensk land-
skapslag. Däremot finns det med samma betydelse som i
det ovan anförda citatet i SK — och som nämnt i G.
I Språkprovsamlingarna för Svenska Akademiens Ord-
bok finnas ett par enstaka belägg för ordet från nsv. tid
*) Det är anmärkningsvärt, att ej mindre än fem adjektiv av denna
bildning gilder, gænger, gæver, reþer och tøTcer med en och samma betydelse
’gångbar, fullgod’ användas som bestämning till penning, mynt i fsv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free