Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336 Noreen: Ortnamnskommitténs arbeten.
[skall vara III, 62], hvars första led lemnas oförklarad, hade bort
hänvisas till Rygh”. En sådan hänvisning hade enligt vår mening
varit vilseledande, emedan Rygh på alla ifrågakommande ställen
— vilka icke voro oss obekanta — talar om namnen Leppi och
Leppa, vilka ick e knnna ligga till grund för Läppesås. Detta
kräver naturligtvis, såsom ock Rec. nämner, ett stamord Lceppir
eller lceppir, som kanske icke har någonting alls att göra med de
Ryghska namnen.
S. 197: ”Immeråsen (XII, 65) [skall vara III, 65J lemnas all-
deles oförklaradt”. Ja, emedan kom. principiellt undvikit att med-
dela gissningar som — i likhet med den av Rec. här framkastade
— synts sakna en större grad av sannolikhet. Vi äro nämligen
övertygade om att med ledning av vårt material den kunnige
språkhistorikern kan lika väl som vi producera en eller flera dylika,
sig till nöje och ingen till skada; men vi befara att om dylika
lösa gissningar av oss förevigades i tryck, den okritiska allmän-
heten med sin benägenhet att "tro” lätt toge för kontant även så-
dant som av oss uttryckligen angivits såsom blotta abstrakta möj-
ligheter. Härmed vare icke förnekat, att vi ej stundom upptagit
förklaringsförsök, som förefallit oss sannolika, under det andra for-
skare kanske komma till en annan uppfattning. Så t. e. har Rec.
funnit att vissa av våra förklaringar, som innebära ett ”ratande”
av de av honom själv i ’De sv. sjönamnen’ framställda, äro ”sämre,
ja mycket sämre” (orden läsas s. 208).
S. 198 kritiserar Rec. vår uppgift att i Gundlcbo, Gunnlébo
”f(örra) led(en) är namnet GundJa, Gunnla, biform till Gunhild(a)”
på så sätt, att han påpekar, det vår egen namnformslista visar
namnet vara ”sammansatt just med den fullare formen”. Den som
vill tyda allting till det bästa inser utan vidare, att något annat
kan kom., som väl måtte kunna läsa innantill i sin egen bok och
då finner att namnet från 1550 ända till 1665 skrivits Gunellébo
(Gunnillebo o. d.), omöjligen ha menat. Och den som håller sig
till bokstaven finner å sin sida, att vi sagt, det förra ledet i Gund-
lebo är Gundla — vilket är ett faktum — icke att namnet är u r-
sprungligen sam m ansatt med den sammandragna formen, vars
inom själva gårdsnamnet4) försiggångna utveckling ur den fullare
av vår exempelsamling klarligen ådagalägges.
S. 199 påstår Rec., att mot en tolkning av Gautélfr såsom
”Götarnas älv” icke kan invändas, att namnet i så fall äldst bort
heta Gauta-elfr. Jo, detta både kan och bör invändas, så länge
*)^Rec. använder med förkärlek (4 gånger s, 198, 199, 203;i ’De sv. sjö-
namnen’ som det tycks konsekvent) den halvnorska formen gårdnamn (jfr
no. gaardnavn), blott en gång (s. 201) den svenska gårdsnamn. För den hän-
delse detta hans språkbruk icke avser att göra propaganda för en norvagism,
utan beror på förbiseende, vill jag påpeka, att Tamm, Sammansatta ord s.
66, med rätta upplyser, att gård i alla nutida sammansättningar antar 5 och
saknar det blott i de båda gamla gårdvar(d) och gårdfari. Så ock Sv.
ak:s ordlista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
