- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
337

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Noreen : Ortnamnskommitténs arbeten. 337
icke ett enda säkert exempel framdragits därpå att inbem ska
folknamn ingå sammansättning under annan form än gen. pl. (jfr
Rec:s egna exempel dana syo, dana bæc och Jydébcek). Jag hän-
visar till vad jag senast härom yttrat hos Schlick, Folknamnet Ge-
atas, s. 5 f., i sammanhang med min förklaring av namnet Jutland,
som icke är sammansatt med ordet jutar, utan tvärtom detta folk-
namn bildat på grundval av landets (en förklaring som nu vunnit
ytterligare stöd genom vad Björkman, Englische Studien 39, s.
356 fP
. i anslutning till min etymologi av Jutland andragit). För
övrigt delas som bekant min uppfattning bl. a. av v. Grienberger,
som i hithörande frågor ju är väl bevandrad.
S. 200 bygger Rec. vittgående resonemanger med mytologisk
innebörd på namnet ”Odens damm, hvilken —hvad som är viktigare
— äfven burit den folkligare benämningen OnsJcälla, ett namn, som
efter alla analogier att döma är uråldrigt”. Vad nu först uråldrig-
heten beträffar så meddelar mig dr Lampa, vår utmärkte kännare
av Västergötlands folkliv, folkspråk och folktro, att en ännu le-
vande landtbrukare i orten upplyst honom om att båda namnen i
nämnde lantbrukares ungdom av denne själv och några hans jämn-
åriga sattes i omlopp, sedan de uppsnappat dem i något gammalt
topografiskt arbete — en auktoritet som jag förmodar Rec. lika
litet som någon annan tänkande människa nu för tiden vill sätta
högt. Att åter OnsJcälla är den ”folkligare” benämningen av de
båda, är en uppgift som Rec. fabricerat alldeles på egen hand. Ur
vårt arbete kan han inhämta, att den tvärtom är i den grad ofolk-
lig, att den numera ej ens är av allmogen känd, under det att
dock Odens damm förekommer i folkspråket, ehuru det av oss an-
förda uttalet, som icke är västgötamål utan riksspråk, tydligen
visar att uttrycket upptagits ur litteraturen, såsom ock av nämnde
landtbrukare vitsordats.
S. 201 anser Rec. vår förklaring av IrsJca såsom adjektiv-
bildning till det fsv. mansnamnet Iring vara ”högst betänklig”,
eftersom han anser ”den parallell kommittén anför”, nämligen Når-
ska sJcogsbygd (annex) till (moderförsamlingen) Nårunga böra falla
inför den av honom själv föreslagna ”mycket naturligare” förkla-
ringen, att ”Nårska helt enkelt är en sammandragning af Nårunga
skoga”. Vad nu först detta Rec:s förslag beträffar, så upplyser
mig dr Lampa om — vad man på förhand kunde inse — att det
är fullkomligt oantagligt efter allt vad man känner om Väster-
götlands språk i äldre eller nyare tider, och någon parallell har
Rec. ej heller mäktat anföra. Vad åter kommitténs parallell be-
träffar, så tycks Rec. tro, att den är den enda som står oss till
buds, och att om den förfölle, vi saknade stöd för vår mening.
Nu är emellertid saken den, att dylika adjektiviska sfc-bildningar
äro i äldre och yngre västgötska synnerligen vanliga vid sidan af
primärare ortnamn både av typen Nårunga (och det *Iringe som
kanske utgjort ett mellanled mellan Irska och Iring) och av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free