- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
344

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344 Noreen: Ortnamnskommitténs arbeten.
ett gammalt sjönamn, har jag antagit i Sjön. s. 634". Detta är
sant, men bevisar ej vad det uppges skola bevisa, nämligen att vi
tillägnat oss Rec:s förklaring. Ty Rec. har sagt, att Torskabotten
"betyder ’viksjön vid T o r s k a Men detta gårdnamn innehåller
själft utan tvifvel sjöns äldre namn *Torske”, under det att där-
emot kom. sagt: ”F. led är knappast namnet på kvarnen Torskai”
och antagit detta gårdnamn vara en -s/i-bildning till sjöns urspr.
namn * Torren.
Och detta är vad Rec. har att andraga såsom hufvudsakligt
stöd för sitt kraftiga uttalande: att kom:s "underlåtenhet att citera
den egentlige upphofsmannen till härledningen rent af satts i sy-
stem”. Uttrycket är oförsiktigt stiliserat, ty den som ej så väl
som jag känner till Rec:s gamla tillgivenhet för och välvilliga upp-
skattning av åtminstone den ene av kommitténs ledamöter, kan
lätt falla på att anse det vara en smula — smädligt.
En i viss mån likartad beskyllning är den, att vi "mången-
städes" ej citerat, då "särskildt undertecknad [=■ Rec.] tid ig a re
framställt just den härledning, som kommittén gjort sig till måls-
man för". Exempel anföras icke i detta sammanhang, men de hit
hänförliga påståenden av Rec., vilka jag i det föregående kritise-
rat, tala icke för uppgiftens riktighet. Då det är mig omöjligt
att nu utan ett kolossalt arbete kontrollera ett så allmänt hållet
påstående, vill jag icke bestrida möjligheten av att någon enda
gång Rec. kan ha i tryck tidigare än vi framställt en åsikt, och
att detta förhållande av oss kan vid vårt arbetes tryckning av för-
biseende ha underlåtits att anmärkas. Men Rec. är naturligtvis i
sin egenskap av gentleman den förste att inse, att om så skett,
detta berott på att vårt arbete till stora delar varit i manuskript
utarbetat, innan vi stiftat bekantskap med Rec:s bok eller ifråga-
kommande häfte därav.
Emellertid är Rec. inte heller alltid belåten med att vi citera
honom. Det pikerar honom, att vi hänvisat till SjÖD. s. 44 för
en så "själfklar" sak som att Aspen kommer av trädnamnet asp.
Men han underskattar sina egna förtjänster. Litet eftertanke torde
kunna säga honom, att näranda stälie citerats, emedan det lämnar
en hop paralleller till både detta speciella sjönamn och överhuvud
sjönamns bildning av trädnamn, sålunda just meddelar de "ytter-
ligare upplysningar" och ”den utförligare motivering”, som han
och kom. i skön endräkt anse böra citeras.
Sin långa klagovisa över vårt sätt att citera eller rättare sagt
icke tillräckligt citera honom slutar Rec. (s. 208) med följande
passus, inför vilken mitt förstånd står stilla: ”Jag kan inte gärna
förutsätta, att ej kommittén studerat det enda arbete öfver de
svenska sjönamnen, som finnes”. Han använder här den retoriska
figur, som de gamle kallade præteritio, dvs. under formen av att
man icke gör ett visst antagande, ingjuter man i läsarens själ den
misstanken, att detta antagande dock är befogat. I föreliggande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free