Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 Hellquist: Svar.
betet i fråga och dels till mig själf upptaga detta genmäle till
bemötande, tillåter jag mig anhålla, att de af tidskriftens läsare,
som det kunna, studera dessa anmärkningar i samband med icke
blott N:s genmäle utan äfven med min egen recension och de
arbeten jag där citerar. Jag måste af hänsyn till utrymmet fatta
mig mycket kort och afhålla mig från upprepningar. Af bekväm-
lighetsskäl följer jag genmälet sida för sida och begagnar mig af
den paginering från min egen recension, som N. användt.
(s. 193): Då N. upplyser, att de i afsöndringsnamnen ingå-
ende dialektorden skola i arbetets inledningsdel förtecknas och
öfversättas och där eventuellt äfven andra upplysningar lemnas,
vinner jag ju det önskemål jag vågat framställa. Men hur skulle
jag kunna veta, att kommittén hade något sådant i sikte? An-
märkningen erkänner ju emellertid N. indirekt vara från min syn-
punkt fullt berättigad.
(s. 194): om årtalet 1550 se ofvan.
Min i följande stycke citerade uppgift är bokstafligen korrekt.
Icke ens inom hvarje spalt, för sig räknad, har ju den kronolo-
giska ordningen iakttagits. Men min afsikt var verkligen att säga
detsamma, som genom N:s formulering uttryckts.
Men detta är ju småsaker, som N. kunnat bespara sig för
att i stället söka något lugna allmänheten med hänsyn till de i
min anmälan framställda farhågorna för arbetets omfång och dyrhet
och kanske äfven upplysa densamma, om det också i framtiden
blir nödvändigt, att hvar fjärde eller fem te sp alt står tom.
(s. 195): Komm, uttrycker sig XII, 8 så: "Namnet har väl
sålunda urspr. betytt Vit betesmark’ . ., kanske i anledning av där
ymnigt förekommande vita blommor”. Denna formulering ger
mig full rätt till det antagandet, att komm, velat säga, att sådana
där för närvarande uppträda. Då detta icke syns ha varit me-
ningen, är tanken mycket otydligt återgifven.
(s. 197): Då komm, påstår, att det däll, som enligt dess
mening ingår i Björdellera, ”torde vara en nordisk motsvarighet
till engelska dell ’däld’ och lågty. délie ’fördjupning’”, kan jag —
och förmodligen de flesta med mig — inte förstå annat än att
man velat identifiera dessa nordiska och västgermanska ord. Rvar-
för skulle de annars ha anförts? Om komm, af dylika anledningar
blir misskänd, får den skylla sig själf. I alla händelser bör väl
allmänheten i all rimlighets namn bli underkunnig om, hur kom-
mittén tänker sig uppkomsten af detta däll. Obetydligare upplys-
ningar har sannerligen komm, på detta område bestått sig med.
I öfrigt må jag här framhålla, att formen däll hänger på en syn-
nerligen fin tråd. Det geminerade l-et finnes blott en gång upp-
visadt (1584). 1590 och 1594 heter det *delerne (och sedan -dal(l)).
Att dessa formers första led är oriktig, bevisar intet för den senare.
(s. 197): Att påstå, att härledningen af namnet Läppesås är
föbekant’, då man har de fno. namnen Leppi och Zeppa} synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
