Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist : Svar. 851
mig fortfarande väl blygsamt, och ingen tackar komm, för denna
återhållsamhet. Jag anser alltjämt, att dessa ord nödvändigt bort
åberopas, hvarvid en anmärkning kunnat göras om att ofta i per-
sonnamn an- och ^a-stammar växla — ett sakförhållande, som N.
tycks ha slutit till ögonen för, då han försvarar kommitténs urakt-
låtenhetssynd.
(s. 197): Mitt anspråkslösa förslag till tolkning af Immeråsen
(< *Imar-äss : *ïm ; jfr fno.) hade N. inte bort taga så svårt. Det
var endast en möjlighet och alls ingen osannolik sådan, som jag
ville framkasta, för den händelse komm, ej kommit att tänka på
densamma, och jag har alls ej kräft dess upptagande.
Kommittén — eller prof. N., hvilka i språkliga frågor synas
varaidentiska — måtte väl kunna tåla, att en anmälare, som i
betydligt större utsträckning än hans motpart sysslat med ort-
namnsforskning, tillåter sig några "randanmärkningar" eller tillägg
— i all välmening framställda — utan att därför obehag behöfva
uppstå. Och hurusomhelst — dylikt m åste prof. N. lära sig, om
ej för annat, så åtminstone för det stora arbetes skull, åt hvilket
han vigt en del af sina arbetskrafter.
Ett synnerligen godt föredöme i detta afseende erbjuder det
norska verket, där man i den ena delen kan "polemisera* mot ut-
talanden, som gjorts i föregående partier af boken, och där "rät-
telser och tillägg", i hvilka nya forskningsresultat inarbetats, höra
till ordningen för dagen.
Att kommittén uppställt den grundsatsen att undvika giss-
ningar, "som synts sakna en större grad af sannolikhet”, tror jag
visst, men — såsom jag i min anmälan sökt visa — har den prin-
cipen tillämpats på ett konstbesynnerligt sätt.
(s. 198): XII, s. 109 säger komm, om Gundlébo, att första
leden ӊr namnet Gundla, Gunnla, biform till Gunnhild(a)3
\ Här-
emot påpekar jag, att ”efter namnformslistan att döma gårdnamnet
är sammansatt just med den fullare formen”. Riktigheten häraf
medger N.j men komm, har ändå uttryckt sig korrekt, påstår
han! För min del kan jag ej förstå annat, än att angifvandet af
biformerna Gundla och Gunnla i detta sammanhang är lika vilse-
ledande som oriktigt.
(s. 199): Att härledningen af Göta älf icke är "fullt säker”,
påstår jag fortfarande. Att den kan vara riktig, menar ju äfven
jag och har också medgifvit det i rec. I öfrigt undras mig storligen,
om icke — såsom prof. Lidén påpekat — ett Gauta elfr genom apokope
just skulle ha utvecklat sig till Gautelfr; jfr gutna alping > gutnal-
ping m. fl. I detta sammanhang må erinras om ”gauzkum.. at vågi”
(Yngl.-tal; jfr Schlick Yngl. s. 50). Till detta namn (och folkslags-
namnet Götar) torde jag möjligen en annan gång återkomma *).
‘) I Ortnamnskomm:s arbete 5: 67 och 12: 159 står (ZfdA) XIV, 158;
läs XLVI, s. 158 eller N. F. XXXIV, s. 158.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
