- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
352

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

352 Hellquist: Svar.
I en not å samma sida klandrar mig N. för att jag oftast
användt ”den halvnorska formen gårdnamn’’ i st. f. den enligt N.
enda riktiga gårdsnamn. Han undrar, om jag härmed ”afser att
göra propaganda för en norvegism”, eller om det beror på förbise-
ende. Härtill må svaras, att jag på svenskspråkligt område ej
saknar föredömen. Ex. (efter ett flyktigt bläddrande): R. Norrby
”Ydre härads gårdmuam™ (afhandling ventilerad under prof. N:s
egid), Ralf Saxén ”Svenska gårdnamn i finska Österbotten” (Finskt
museum n:o 1, 1904), T. E. Karsten t. ex. Joukahainen XII s. 16
(separat), samt — horribile dictu — Adolf Noreen i Nord. Tidskr.
1900, s. 137 ("våra gårdnamn”) *). Kanske det rent af är min mot-
part själf, som börjat propagera denna form. I detta afseende följer
jag emellertid afgjordt prof. N. från 1900 : formen gård- synes bättre,
bl. a. därför att den nära ansluter sig till ort- i ortnamn. Själf
använder jag den i tal, och flera af mina bekanta göra så med.
(s. 200) : Med tystnad förbigående min anmärkning mot kommis
behandling af bergnamnen Häckle-, där icke ens isl. HeMa an-
setts förtjänt af ett omnämnande, kastar sig N. på mitt resonne-
mang om OnskäUa. Nu först får man den icke oviktiga upplys-
ningen, att detta namn och Odens damm satts i omlopp af en ännu
lefvande landtman i dennes ungdom ; men — märk väl — från
”något gam m alt top ografisk t arb ete”. Detta skulle emel-
lertid tala emot, att namnet vore gammalt. Är det då omöjligt
att tänka sig, att det förr i världen varit i bruk, sedan fallit i
glömska och så åter upplifvats? Formen Ons- kan ju ej vara
en blott litterär form, utan måste ha utvecklat sig inom det talade
språket. Mitt uttryck, att OnsMlla — i förhållande till Odens
damm — är den ”folkligare" benämningen, måste från denna syn-
punkt anses som fullt korrekt.
(s. 201): Utvecklingen Nårungaslcoga bygd till Nårska bygd
(och sedermera Nårska skogsbygd, jfr tavtologien i Flundre härad)
anser jag alltjämt sannolik; jfr Aschw. gr. § 156. 1 (t. ex. Jcu(nu)ng3
mars(kal)k). Att västgötskan skulle vara mera främmande än
andra dialekter för dylika, särskildt i mångstafviga ort- och person-
namn uppvisbara, ofta våldsamma synkoperingar, tror jag icke en
smul på. Prof. Lidén påpekar för mig, att Kullings härad, där
socknen är belägen, i dialekten heter Küs h. Har komm, ett så
stort förråd af goda analogier, som N. uppger, hade vid Erska
dessa bort anföras i stället för den i alla händelser tvifvelaktiga
parallell, som den bjudit oss. Möjligheten af kommitténs förslag
kan emellertid naturligtvis ingalunda bestridas.
(s. 202): till Lipered. Prof. N. tycks ej ha sig bekant, att
kortformer af samma namn, med och utan geminata, ofta upp-
träda sida vid sida. Min anmärkning åsyftade förresten endast
att påpeka en möjlighet; om den accepteras eller ej är mig kom-
plett likgiltigt.
*) Oforändradt i Noreena Spridda studier 2: 90.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free