- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
353

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Svar. 353
(s. 203): Om kommittén menat, att i Tösslanda en s-stam
föreligger, hade detta bort med ett par ord anges ("stam *putis-”
1. ngt dyl.). Men jag medger, att jag är bortskämd af det Ryghska
arbetets koncisa och innehållsdigra utredningar. Nu anser prof.
N., att ”väl varje person som något sysslat med fornnordisk (och
urgermansk) ordbildningslära kunde lätt själv tänkt ut, hur ety-
mologien skulle i detalj utföras”. Härtill vill jag svara, att ett
försiktigare uttryckssätt nog här hade varit på sin plats. Jag
anser mig ha sysslat för mycket med hithörande saker, för att
kunna dela prof. N:s förkärlek för att i dylika fall spåra s-stam-
mar. Redan 1891 framhöll jag (Ark. 7: 25), att prof. N:s kon-
struktion ,) af ursprunglig s-stam för isl. dynr m. och sv. dån
"kanske” ej är riktig, utan att dån är en bildning till ett verb
motsvarande isl. duna. Nu är jag öfvertygad om, att så ej är
fallet. På samma sätt förhåller det sig med isl. skellr m. och sv.
skall, där N. velat se en s-stam. Den som förblandar dylika före-
teelser med fall sådana som ags. lemb och isl. lamb, got. riqis och
isl. røkkr m. Ü. bör enligt min mening ej yttra sig så positivt
som skett i genmälet om frågor, som tillhöra ordbildningsläran.
Det är just fackm annen, som har svårt att här komplettera kom-
mitténs tankegång, ty för honom är det ju omöjligt att med N. se
en s-stam i pytr och thut. Hvad i all verlden ha dessa verbal-
abstrakter med fht. sahar, huonir, isl. øx~ (o. s. v.) att göra? Vill
N. antaga s-stammar i isl. bit och ags. bite, isl. blik och ags. blice,
isl. flug och flugr, isl. grip och ags. gripe, isl. klot och hlutr, isl.
los och ags. lyre, isl. skot och ags. scyte, isl. slit och ags. slite,
isl. sniä och ags. snide, fht. steg och ags. stige, isl. svik och ags.
svice, isl. rit och got. vrits, o. d.? Endast den, som sedan gammalt
känner prof. N:s lilla mani för s-stammar, och den hade jag f. t.
råkat lemna ur räkningen, kan begripa, att kommittén velat se en
sådan i fsv. ihut, ihot och isl. pytr. Dessa äro ju bildningar af
samma slag som de närmast2) ofvan uppräknade (bit o. s. v.), d.
v. s. maskulina i-stammar, som — i regel på nordisk botten — ofta
antagit neutralt kön och öfvergått till a-stamsdeklinationen. Detta
är ett rätt elem entärt faktum i ordbildningslära, hvarom
alla ”fackmän” torde vara eniga 3).
Då jag förmodade, att man i Tösslanda tänkt sig en genitiv,
gaf jag den för kommitténs insikter i ordbildningslära förmånli-
gaste tolkningen.
För öfrigt tillåter jag mig i detta sammanhang att vördsamt
protestera mot min motparts sätt att gång på gång gentemot mig
*) Språkv. sällsk. i Ups. förh. 1882—85, s. 114.
2) Jag säger med flit "närmast”; ty aån och shall torde icke få be-
dömas på alldeles samma sätt som bit, blik och de öfriga uppräknade
neutrerna. Men s-stammar äro de lika litet som dessa.
3
) Se t. ex. fackmannen v. Bahder Verb.-abstr. s. 25 f., 40 f. Germ.
*Jbuti- anföres s. 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free