- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
354

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354 Hellquist : Svar.
åberopa kommitténs grammatikaliska lärdom: det är en sak att
känna en massa ljudlagar o. d. och en annan — att placera dera
på rätt ställe.
(s. 204): Hvarför det ”af vissa skäl” icke skulle vara rådligt
att förbinda sjönamnet Smörsämlingen med stammen i samling, sam-
man l) o. s. v., förefaller något dunkelt. Enligt min förmodan är
anledningen helt enkelt den, att kommittén ej ännu öfverblickar
de förklaringsmöjligheter, som i dylika fall äro tillåtna eller an-
tagliga. Det är ju heller ingen, som begär, men då kan man väl
åtminstone taga ett vänligt påpekande med lugn. Om för öfrigt
kommittén för första leden Smör- ej velat hänvisa till Rygh, så
hade den ju haft goda analogier inom landet att åberopa.
(s. 204): I fråga om Häggsjön vill jag inskränka mig till
att nämna, att just därför att härledningen från trädnamnet hägg
ligger så nära till hands, det varit komm:s ovillkorliga skyldighet
att ge åtminstone en antydan om anledningen till att den ratats.
Utrymme saknas för visso inte.
(s. 204): På samma sätt i fråga om Vågsjön. Denna är för
öfrigt, enl. af N. först nu lemnad upplysning, en af mossar om-
gifven sumpsjö och har sålunda i äldre tider sannolikt varit be-
ty d lig t större. Härledningen ur våg ’bölja* är alltså från bety-
delsesynpunkt ingalunda utesluten. Hvad de äldre formerna be-
träffar, tala de emellertid lika litet för kommitténs härledning (ur
våg *
varig vätska’), som för den af mig föreslagna, hvilken dock —
om grundordet verkligen är våg — synes mig böra föredragas.
(s. 205): På den passus, som hos N. handlar om sjönamnet
Lynimdi, vill jag af hänsyn till min motpart ej inlåta mig. Faktum
är, att jag i tryck först framställt den riktiga härledningen af detta
namn, äfvensom påpekat den formella likheten mellan det och Lö-
nern. Den muntliga andel N:s lärjungar i Uppsala taga i arbetet
kan jag dock omöjligen här i Göteborg ha reda på.
(s. 205): Att N. verkligen har mod att försvara sin härled-
ning af Tidan ur ett tidher ’snabb*, som i en här användbar
betydelseskiftning mig veterligen aldrig uppvisats på nordisk bot-
ten, får stå för hans egen räkning. Jag kan aldrig tro, att N.
menar, det betydelsen hos mit. tiden här skulle ha inverkat.
(s. 205): Lika litet hade jag ett ögonblick kunnat drömma
om, att komra:s förklaring af Säfvelången ännu en gång skulle
våga sig fram i offentlighetens ljus. Jag kan ej här upprepa allt,
hvad jag i recensionen och i Sv. sjönamn yttrat om detta namn.
Men jag erinrar endast därom, att namnet, fsv. *Sævulanger, af
mig förklarats såsom bildadt af benämningen på den genom sjön
flytande ån *Sæva, gen. Sœvu (i t. ex. Sœvudal), nu Säfveån eller
Sä/van, och det vanliga sjönamnet Langer, samt sålunda betydande
’Säfvans långsjö’, för hvilken härledning jag anfört flera paralleller
*) Liknande betydelse uppträder sannolikt i flera andra sjönamn; se
Sjönamn under Sommen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free