- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
357

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hellquist: Svar. 357
diskuterade förslag vara). Dessa äro bl. a. det beträffande Huf-
vudnäs, hvilket den benägne läsaren torde vara god jämföra med
kommitténs eget.
I en not medger dock N., att jag i fråga om Fhindre "pekat
på en svag punkt i vår (= kommitténs) bevisföring". Men jag
skulle enl. N. ej ha ”visat omöjligheten af vår (= kommitténs) hy-
potes”. Det är väl emellertid inte med hart när om öjliga hy-
poteser komm, skall röra sig: sådant strider ju mot en af de många
principerna, om också ej alltid mot praktiken.
Jag måste vidare bekänna, att jag är nog förmäten att inte
vara nöjd med detta erkännande.
Kommis härledning af Flandre, som nu, citerad i ett veten-
skapligt arbete, flyger landet omkring, kan helt enkelt ej vara
riktig. Den faller nämligen på formen Flodhowal (den äldsta!),
som kommittén — oförsvarligt nog — ej med ett ord omnämnt i
sin förklaring af Flundervalla, och som stämmer förträffligt till
Floctnœhœradh; se närmare min anmälan. Men Flodhowal hör väl
också, liksom Brangiri, till de "felskrifningar", som komm, prin-
cipiellt icke förklarar?
Af prof. N:s tystnad får man väl också sluta sig till*), att
han erkänt det befogade i mina små anmärkningar om t. ex. Bäp-
pisbodha, Kåtene, Tunhem, Naglum, Boxen, *Ym e, Baholmen,
Tannevallen, Totcebächen, Fuxerna, Hanaström, Ätran, (släktingar
till) Tidan.
Det rör sig här hufvudsakligen om härledningar, sådana som
t. ex. Naglum (ur Naflem), hvilket namn tydes som ’naflebygden’
eller såsom vi (enl. N. i Julbok 1906, s. 116) nu skulle uttrycka
oss "centralstationen".
Men äfven har jag i dessa af N. med tystnad förbigångna
små artiklar meddelat åtskilliga fall af det slags underlåtenhets-
synder, som äro så vanliga i detta arbete.
Beträffande citeringen och den egentliga anledningen till att
jag i min anmälan — om ock motvilligt — berörde densamma,
vore nog mycket att säga. Men det är ett särskildt kapitel. Här
vill jag blott uttala den uppfattningen, att då kommis etymolo-
giska omdöme icke är mera utveckladt än hvad det h. o. d. enligt
min mening visat sig vara, dess skyldighet ovillkorligen måste
anses vara att till läsarens tjänst åtminstone med en sidhänvisning
antyda, att äfven andra meningar framställts, n. b. då dessa ej äro
uppenbart oriktiga.
Sturven har jag sammanställt med isl. stirfinn och anfört
b etyd elsean alogier. Min mening upphöjes till visshet genom
en äldre form, som kommittén anför. Det här viktigaste — näm-
ligen själfva betydelsehistorien — hade enligt häfdvunnen praxis
*) N. talar visserligen om att han kunde draga ut diskussionen i det
oändliga, men af vissa tecken att döma synes han mig ha "utnyttjat” mate-
rialet så grundligt, som gärna varit möjligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:02:04 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/anf/1909/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free