- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugofeme Bandet. Ny följd. Tjugoförsta Bandet. 1909 /
358

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358 Hellquist: Svar.
bort citeras. Men komm, anser kanske ej, att denna min och
dess egen idé höra till de goda idéer, som enl. N. böra citeras.
Här må inskjutas den anmärkningen, att prof. N. trott
sig i min anmälan ha sett en antydan om, att koram. enligt min
uppfattning understundom skulle ha bjudit på ”sinnrika och blän-
dande” etymologier. Detta är en fullkomlig missuppfattning. Till
ett sådant omdöme har jag icke någonstädes funnit någon som
helst anledning. Ej heller är uttrycket, såsom i noten antydes,
att fatta ironiskt. Mitt resonnemang (s. 194) afser h elt en k elt
ortnam nsforskning i allm änhet.
Prof. N. uttalar sig på ett par ställen om mitt sjönamns-
arbete. Att han läst det, är ju själfklart, men man kan ”läsa”
på många sätt. Det vågar jag emellertid påstå, att det ej skett
så grundligt, som af flera anledningar, n. b. enligt min uppfatt-
ning, varit hans skyldighet; och jag anser mig i min recension
och äfven i detta genmäle ha gifvit bevis härpå. Hvad han per-
sonligen tycker eller inte tycker om detsamma, bekymrar mig
numera föga, sedan jag närmare lärt känna hans egna etymolo-
giska principer på detta område. Hvad jag vet, är att jag efter
bästa förmåga, ärligt och oförtrutet, sökt — på grundval af de
ofta mycket fattiga källor, som stått mig till buds, och som jag
sträfvat att utvidga, så godt sig göra låtit — att fylla den upp-
gift jag i företalet sätter mig före. Men denna har varit af ett
annat slag än den, som föreligger för Ortnamnskommittén. Och
fordringarna borde väl också rätteligen ställas något olika på de
båda arbetena: jag har sannerligen inte haft något kommittéarkiv,
någon medarbetarstab eller något filologiskt seminarium till mitt
förfogande.
Hade jag för öfrigt från vissa håll rönt det tillmötesgående
jag hoppats på ifråga om uttalsuppgifterna *), hade det nog
ställt sig litet svårare för N. och andra att erhålla material för
deras kritik. Att min utgångspunkt Generalstabens karta nu af
kommittén göres pålitligare, är ju glädjande; men af dessa korri-
geringar kunde jag ju omöjligen begagna mig, då jag skref mitt
arbete. I öfrigt har jag genom den mängd med sjönamn samman-
satta fornsvenska g&rdnamn, som stått till mitt förfogande, synner-
ligen ofta — för såväl härledning som grundform — gjorts alldeles
oberoende af både uttalsuppgifter och kartformer2); och det är
dessa, i fsv. tid indirekt uppvisade sjönamn, som få anses utgöra
undersökningens kärna.
Om det sätt, på hvilket kommittén i stort sedt hittills löst
sin uppgift, har jag uttalat mig i Nordisk Tidskrift, och jag har
’) Ex. se min uppsats ”Ydre härads gårdnamn” (Sv. landsmål 1905,
s, 97), dit jag äfven för andra hithörande synpunkter kan hänvisa.
a) Jag menar sådana fall som t. ex. Holten (enl. Höjer), om hvilket
namn jag icke lyckats få några uttalsuppgifter: fsv. Hulssaljungga : sjö-
namnet *Hulse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1909/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free