Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Palmér: Väzl. -it : -et i ä. nsv.
(mjölk). Mykin har hos honom alltid -in. Även i vissa
delar av Olai Petri’s krönika ändas någon gång part. mask.
av långst. ord på -in). Det framgår härav, att vokalbalans
även här reglerat fördelningen av i och e på ett något tidi-
gare stadium av språkets utveckling. Den allmänna försvag-
ningen av ändelsevokalerna har emellertid framskridit längre
framför -n än framför som bidragit att konservera ändel-
sens vokal (jfr. Kock, Fsv. Ljudlära sid. 277). Ganska tal-
rika äro dock formerna på -in ännu i Gustav Yasas bibel
(1541), och i Josua bok regleras till och med växlingen
-in:-en av lagen för vokalbalans. Exemplen äro dock få
och dessutom föga bevisande, eftersom i alla de kortstaviga
part. mask., som förekomma, stammens vokal är i. Kortst.
ord: bliffuWj spilgiffuin, riffuin, scriffuin samt mykin. —
Långst. ord: befunnen, fallen, kommen, nedhergången, worden
(2 ggr.), hwilken (13 ggr.), hwarken (2 ggr.), ingen (5 ggr.).
— Fremlingomen1 antingen och galenskap hava ljudlagsenligt
-en. Andra pers. plur. av verb ändas alltid på -ew, t. ex. I
giffuen, haffuen} gören m. fl. Förmodligen hade n i dessa
former en mera dental kvalitet än i part. mask., som ur-
sprungligen ändats på -inn (jfr. Kock, En form av vokalbalans
etc. s. 10 f. och där citerad litteratur). Möjligen kan ock än-
delsen -it i part. neutr. hava bidragit att konservera ändel-
sens vokal i part. mask. — 1 de övriga, särskilt granskade
delarna av denna skrift äro dock m-formerna ej så talrika i
förhållande till dem, som ändas på -en. I de båda företalen
förekomma i kortst. ord endast 7 -in mot 6 -en och i Romar-
brevet likaledes 7 -in mot 9 -en. Kanske är det ej en till-
fällighet, att formerna på -in äro proportionsvis talrikare i
Josua bok än i Romarbrevet. Samma olikhet råder nämligen
även i fråga om frekvensen av -it. Alla undantagen från
vokalbalansen i den förra boken utgöras av långst. ord, som
mot regeln ändas på medan undantagen i den senare
nästan uteslutande bestå av kortst. ord på -et {-it endast eghit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
