Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmér: Växl. -it ; -et i ä. nsv. 29
rika frekvensen av i, huvudsakligen på uppländsk språkbot-
ten. I Uppland har, som bekant, i bibehållits i sup. och
part. neutr., i part. mask. och överhuvud i sluten levisbetonad
stavelse (utom framför r). I Krönikan råder följande väx-
ling : kortst. ord, sup. 50 -it {warrid, som alltid har i i än-
delsen, medräknas ej), 7 -et; part. 11 -it, 4 -et; långst. ord *),
sup. 21 -it, 12 -et, part. 6 -it, 11 -et. Kortst. part. mask. 27
-in, 12 -en\ långst. 9 -in, 31 -en. — Yarför använder då ej
Per Brahe uteslutande ändeisen -it i sup. och part. neutr. i
likhet med andra författare, som härstamma från området för
supinalt -i? Svaret torde ligga i hans egen historia. Han
föddes år 1520 på Rydboholm i Uppland. Samma år miste
han sin fader genom Stockholms blodbad, och han själv
jämte modern bortfördes i fångenskap till Danmark. Fem
år senare trädde hans moder i nytt äktenskap med en tysk,
greve von Hoya, varefter familjen lämnade landet och bosatte
sig i Tyskland. Först år 1537 återkom Per Brahe till Sve-
rige och inträdde omedelbart i konung Gustavs tjänst. Un-
der sådana omständigheter torde hans svenska talspråk vid
denna tid knappast hava varit fast utbildat. Sin slutliga
prägel har det erhållit först under inflytande av språket i
regeringskretsarna i Stockholm. H är sammanträffade perso-
ner från skilda delar av riket, och deras språk bar prägeln
av deras resp. hemorters dialekter. Per Brahe har sålunda
mottagit intryck från olika håll, och under inverkan härav
utbildade sig troligen i hans språk denna oregelbundna väx-
ling av -it och -et, -in och -en, under det att hans språk
dock i stort sett kvarstod på uppländsk grund. — Den möj-
ligheten föreligger dock även, att en del av formerna med
-et kunnat inkomma vid avskrivningen av krönikan. Origi-
nalmanuskriptet finnes nämligen ej kvar.
Den föregående framställningen torde hava visat, att än-
delsen -et i sup. och part. neutr. i skriftspråket under äldre
1) Jcom(m)a räknas som långstavigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
