- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
88

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88 Olson: Anmälan.
Den nämnda principen kan naturligtvis, åtminstone pä den
typografiska teknikens nuvarande ståndpunkt, icke strängt följdrik-
tigt tillämpas. Det återstår alltid mycket av originalets beskaffen-
het, som ej alls eller blott otillfredsställande kan återges. Så
saknar man t. ex. möjlighet att i tryck framställa annat än de
grövsta variationerna av en viss typ med avseende på form eller
storlek. Svårigheten att i vissa fall skilja mellan minuskel och
majuskel eller mellan versal och kapitäi gör den i avtrycket
använda typen beroende av utgivarens subjektiva uppfattning.
Vid angivande av avstånden mellan bokstäver och ord eller av
akcenters och förkortningsteckens placering m. m. är man alltför
bunden av de begränsade typografiska resurserna för att uppnå
ens något så när exakta resultat. Man kan icke ge någon före-
ställning om u tse e n d e t av de olika skrivarnas stilar; endast på
rent mekaniskt sätt, genom användning av större och mindre stil-
sorter eller av kursivering osv., kan man beteckna, a tt olika sti-
lar föreligga. För att nu icke tala om de enskilda penndragens
karaktär, bläcket osv.
Dessa svårigheter ha naturligtvis icke heller kunnat över-
vinnas av det förevarande arbetets utgivare: ”i själva petitraden l)
nödsakades man att gå den även äljest oundvikliga kompromiss-
vägen att icke skilja mellan större ock mindre stilar” (förordet s.
12); ”stundom är det omöjligt att avgöra om man har en minuskel
eller en versal framför sig t. ex. vid h ock H, j ock J, k ock K,
p ock P” (förordet s. 23); ”storleken [av B-majuskeln] varierar så
starkt, att jag bara i några enstaka särskilt tydliga fall vågade
använda kapitäler i avtrycket" (förordet s. 25); [F är i den isl.
texten en förstorad ags. f-typ] "ofta så litet förstorad, att det här,
som äljest ofta i hds:n kan bli tvivel om det står majuskel eller
minuskel” (förordet s. 27); kapitäl-o och -y ha ej i texten kunnat
återges osv.
Det är således uppenbart, att ett med typografiska medel
åstadkommet textavtryck, om än så noggrant, icke kan ersätta
hskr., då det gäller p a leo g r a fisk a studier, utan att dess uppgift
måste inskränka sig till att vara den att bilda grundlag för sp råk -
lig a undersökningar. Men om så är, kan man hysa berättigade
tvivel, om icke en sådan noggrannhet som den, med vilken utgi-
varen här sökt återge originalet, i själva verket till stor del är
bortkastad möda och kostnad. Mig synes en text uppfylla alla
berättigade krav på noggrannhet, om denna blott är sådan, att
man ic k e på n ågon p u n k t läm nas i tv iv e l om v a d som
fa k tisk t fö r e lig g e r i o r ig in a le t, så sn art d et är fråga om
n å g o t som har sp r å k lig b e ty d e lse . Härtill hör, att olika typer
*) Texten har för åstadkommande av flera kombinationsmöjligheter
satts i två rader för varje rad i originalet, en korpusrad och en petitrad,
den senare för akcenter, prickar, förkortningstecken, småbokstäver och till-
lägg över raden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free