- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
108

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108 Kock: Om a-omljudet.
ytterst vanliga verbet västnord. koma icke kan förklaras på
analogisk väg.
I stället för att med H. giva en förklaring av o i fsv.
koma (i de flästa dialekterna) och en a n n a n , men (såsom vi
sett) oantaglig, förklaring av o i västnord. koma, har man
således att förklara o i fsv. och västnord. koma på sam m a
sätt, nämligen genom det enkla och sedan länge rådande
antagandet, att kuma ljudlagsenligt genom a-omljud blev till
koma.
Hit höra naturligtvis även sådana med koma samhöriga
ord som fullkoman, eptirkomari etc. Beträffande participierna
kominn, somminn (suminn) hänvisar jag till min framställ-
ning i Beiträge X X III, 515 f. *).
Genom ovan gjorda anmärkningar anser jag det vara å
daga lagt, a tt m an icke k an a n ta g a H :s hypotes, en -
lig t h v ilk en a-om ljudet över huvud sk u lle h a v a u te -
b liv it i lju d g ru p p en -un-, och en lig t h v ilk en det i de
västnord. språken och i vissa fsv. d ia le k te r lju d la g s -
en lig t skulle hava u te b liv it i lju d g ru p p e n -um-.
A andra sidan anser jag mig i Beiträge X X III, 512 ff.
hava visat, att ljudgrupperna -un- och -um- intaga en un-
dantagsställning, hvad a-omljudet beträffar (jmf. got. frum a-
baúr ’der erstgeborene’: isl. frumburpr etc.). Såsom nämnt,
anser jag, att omljudets inträdande till en b ö rjan förhin-
drades av ett följande m, n, men att i den sen are urnord.
tiden a-omljudet inträdde även i ljudgrupperna -um-, -un-,
nämligen efter den tid, då ö i hifortisstavelse blivit till a
*) H. avhandlar s. ‘
200 även substantivet koma ’komme, ankomst’, som
av Fritzner1 II, 824 upptages med kort rotvok al. Hultman synes alltså hava
förbisett att, såsom Bugge framhåller i ”Bemærkninger” i slutet av tredje
bandet av samma ordbok (s. 1108), ordet i fråga hade lång rotvokal (köma =
kväma). Det kommer således icke med i räkningen vid den i fråga varande
diskussionen. Själv framhåller H. anf. st.«riktigt, att det av Fritzner med
kort rotvokal upptagna broma ’brudstykke’ torde kunna hava havt långt ö,
liksom nyno. brom n. ’skrab af jern eller kobber’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free