Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kock: Om a-omljudet. 119
Även jämförelsen med a-omljudsförhållandena på i i
maskulina w-stammar är belysande för den här diskuterade
frågan. Som bekant har man en växling i : e(æ) i sådana
ord som isl. fsv. slipi : isl. slepi fsv. slæpi) isl. stigi fsv. stighi
: isl. stegi; isl. fsv. sili : isl. seli. Man antar väl allmänt, att
i dessa (kortstaviga) maskulina w-stammar växlingen i : e be-
ror på en äldre böjning urnord. *sliðœ : slefran etc. (Kock i
Beiträge X X III, 547). Detta vill med andra ord säga,
att på urnordisk tid visserligen (i kortstaviga ord) a, men
däremot icke œ (ê) verkade a-omljud på kort i. Men då talar
naturligtvis ock sannolikhet för att på urnordisk tid visser-
ligen a, men däremot icke œ (ë) verkade a-omljud på kort u.
Det spörsmålet framställer sig emellertid: hava då några
ord med rotvokalen o framdragits i diskussionen, hvilka med
nödvändighet fordra antagandet, att även urnordiskt œ ver-
kade a-omljud på a?
Detta spörsmål måste besvaras nekande.
De enda former, som av H. uppfattats såsom mer eller
mindre direkt stödjande hans teori, äro pret. orta till yrkia
och pret. olla till valda (jmf. s. 199 stycket 1).
Om den förra formen (orta) yttrar han sig s. 213 sålunda:
”Pret. ind. synes med sitt o tala för att urgerm. œ värkat
a-omljud; ty om 2. 3. sing, ljudlagsenligt bevarat w, liksom
1. 2. 3. pluralis, skulle väl knappast den omljudda vokalen
segrat vid utjämningen — låt också vara, att 1. sing, un-
derstöddes af participet”.
H. finner alltså själv orta icke egentligen vara bevisande.
Och med full rätt.
I Beiträge X X III, 524 har jag förklarat a-omljudet i
Tune-inskriftens w orahto ’
jag gjorde’ såsom framkallat av
det mellan r och h inträngda parasitiska a-ljudet, och jag
ser icke, att med fog något kan invändas mot en dylik upp-
rusli k a n s a m m a n s tä lla s m e d fle ra o lik a r ta d e a n d r a o rd m e d M -ljud (a. s t. s.
344), må de b lo tt i fö r b ig å e n d e n ä m n a s .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
