- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
235

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kahle: Die awestnord. Beinamen. 23h
lauhr, Gerdr D N 3, 112 X IV . wol - DN 4, 456; Qlvir DN 2,
68 X III.—XIV.; Anundr Elb. 531 X IV . ’Lauch’.
horni, Gunnarr Elb. 354 XIV.; Þorsteinn Elb 548 X IV .
Ableitung von horn. ’Korn’.
bgrkr, Einarr; Þorsteinn Elb. 112 XIV. ’Borke’.
népa, Styrkárr DN 4, 45 XIII. ’Rinde’.
last, Eirikr DN 3, 16 X III. ’Bast’.
grein, Áslákr DN 9, 170 XIV. Gudmundr DN 5, 322 X IV .
’Zweig’. Es könnte aber auch eine der anderen Bedeutungen von
grein, z. B. ’Zwietracht’ in Betracht kommen.
Zehnte Abteilung.
Allerlei Beinamen, die sich nicht oder nur schwer in einer der
neun ersten Abteilungen unterbringen lassen oder solche, die
schwer zu verstehen sind.
anima, Runólfr Ann. VIII 1349. ’Seele’. Die Lesung ist je-
doch nicht ganz sicher, es könnte auch amma ’Grossmutter’ heissen.
Doch kommen lat. Beinamen öfter vor., vgl. z. B. angélus, anguilla,
paramus.
Anna, Gudrun DN 5, 139 XIV. Da G. eine Nonne war,,
wird A. ihr geistlicher Name gewesen sein.
bassat, Jón DN 2, 504 X IV .
batarär, Jón D N 1, 8 X III. Für bastarÜ/r. ’Bastard’?
*bausti, Þórarinn. Nnorw. bedeutet banste ’eine unverzagt,
rücksichtslos vorwärts stürmende Person’; bausta-har ’dreister und
etwas gewaltsamer Kerl’, Ross.
bagi, Asgeirr D N 6, 67 X III.—XIV. Mask, zu dem fern, baga
’die schiefe, verkrüppelte’ oder wenn mit d, schw. Form von bdgr
adj. ’was einem hinderlich ist1
.
beilti, Gudbrandr DN 11, 25 XIV.
beystingr, Jon DN 5, 186 XIV. Ableitung von begsta ’schla-
gen’ (R.)?
bihhi, Ketill DN 5, 216 XIV.
bjaß, Qlmódr D N 6, 84 XIV . Fr. vermutet, dass es viel-
leicht für bjalfi ’Pelz’ steht.
bjarhleifr, Þóraldr DN 12, 60 XIV. Auch berh-. Steckt ein
Ortsname darin? JBerh- kommt öfter in solchen vor; z. B. Berh-
aaker, -nes, -vih, und ist vielleicht Nebenform zu Bjarh- ’Birke’r
Aas. Doch könnte bjarhleifr vielleicht auch aus hjarh-hleifr ’Bir-
kenbrot’ entstanden sein, d. h. ’Brot, in das Birkenrinde hin-
eingebacken ist’. Zur Bildung wäre etwa zu vergleichen nisL
bjarhtré.
bjassmar, Jón DN 4, 207 XIV.; vielleicht für bismari (R).
’Bismer’.
bjóle, Sveinn Elb. 106 X IV ., wol gleich bjola, das FJ. als

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free