- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
285

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sperber: Hálfkenningar. 285
r
wird, sehr leicht als pars gelesen werden, und Arfúrs Ilmr
”Göttin des Flussfeuers” ist eine gute Kenning. Zu con-
struieren ist dann: Arfúrs Ilmr! Uti várum i fçr med hilmi.
Dag livern var pat er Hpgna hurd nam rjódast blódi.
Auch Harmsól 525~8, wo Bil als Halfkenning zu fun-
gieren scheint, ist Gislasons Aufmerksamkeit nicht entgangen.
Er äussert sich Nj. II 900 und Aarbøger 89, 356 über diese
Strophe und hält sie, auch abgesehen von der Halfkenning,
für entstellt. Die Überlieferung lautet:
Snjallr vann snot frá çllum
senn misgerdum hennar
gumna vçrdr, þeim er gerdi,
Gudi treystist Bil, leysta.
Nj. II, 901 meint er, dass die Yisa wohl ursprünglich ge-
lautet habe:
Snjallr vann snób frá ç>llum
senu misgerdum hennar
gumna vçrdr, en garda
Gudi treystist Bil, leysta.
Die Kenning garta Bil stützt sich offenbar auf Gerdr garda
in Gislasaga Súrssonar, Str. 32 (K. Gislasons Ausgabe), wo
die Herausgeber garda als gleichbedeutend mit hlad auffassen,
ohne eine solche Bedeutung zu belegen. F. Jónsson hat in
seiner Ausgabe der Gislasaga (Halle 1903) die Lesart gerdo
für garda, wie es scheint mit Recht, in den Text gesetzt
und mit ”Hemd oder Mantel” erklärt. Auch an der Harm-
sólstelle ist wohl gerdo, oder gerda (von gerd f. ”cingulum”)
in den Text zu setzen, was zugleich der Überlieferung näher
kommt, peim in Zeile 3 ist entweder zu streichen, oder
durch pá zu ersetzen. Hingegen ist die Änderung en für
er unnötig, da er causale, respektive, in Verbindung mit på
temporale Bedeutung haben kann.
Die letzte in Frage kommende Stelle ist F. M. S. III
219 Z. 5—6:
Þá er langskipum lagdi
lundr at Eyrarsundi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free