- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tjugosjätte Bandet. Ny följd. Tjugoandra Bandet. 1910 /
298

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298 W. Cedersehiöld: Läkeråden i Hávamál 187.
Isl. beiti ii. är antagligen ursprungligen en fem. w i-
avledning 1) till det kausativa verbet isl. beita : ett got. *bait-
eiw
.s-, ett nomen actionis, och betecknar ”handlingen att komma
någon att bita”. Betydelsen av nomen actionis kvarstår ju
f. ö. i isländskan, fast ordet i likhet med ett antal andra
gamla føi-stammar övergått till en neutral ?Vr-stam. Från
denna grundbetydelse har ordet genomgått en ieke ovanlig
betydelseutveckling åt olika håll. Det kan bli en instrumen-
tal t. ex. sv. bete 2) = agn = det, varigenom man får fisken
att bita (i analogi med ”flöte”, ”sänke”, ”styre” m. fl.). Ordet
kan också beteckna platsen, där handlingen försiggår (sv.
bete — betesplats) eller bli ett nomen acti (sv. dial, bede =
foder, Rietz) eller specialiseras att beteckna ett bestämt kon-
kret föremål (sv. dial, bete = tallruskor, hemtagna till föda
åt getterna, Rietz eller isl. beiti = beitilyng Vgf., ljung, som
användes till föda åt husdjur). Detta ord har Yigfusson
(Corp. poet. boreale I, .15) velat återfinna i Håv. 137. Han
översätter ”heather against biting sicknesses”. Men så vitt
jag kunnat finna, har ljungen icke varit använd som läke-
medel. I fsv. förekommer verbet beta i betydelsen ”bereda
genom blötning i en skarp vätska, särskilt bereda skinn”.
ubetthe loskyn Fh. 6: 123 (1512), unge skule sik idha, badhe
beka (felskrivn. för beta) oc barka G. O. 857 Sdw. Ordet
lever kvar i nysv. som yrkesterm inom garvar- och fargar-
yrkena. (Se SAOB). No. dial, beita, garve (Falk o. Torp)
glda. bede vb. 1) garve, bede skin 2) hærde (Kalkar), mit.
bêter/y beta hudar (Schiller & Lübben), fht. beizen d. s. Grund-
hetydelsen är ”komma (syrorna etc.) att bita”. (Jfr sv. fräta
< mit. vreten, äta glupskt, förtära). Verbet beta i denna
betydelse har en instrumental, mit. béthe f. betningsmedel,
V
) (jfr. Erdmann i Ark. VII 82).
2) Beträffande denna och de övriga nysv. formerna se SAOB, artik-
larna bete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:25:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1910/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free